Resan till Rhodos

Vi alla har eller har haft, många sköna semestrar. Vi njuter, vi lever, vi bara har det bra, mycket bra. En inte så självklar sak, är att vi åker på en skön semester. Det är inte ens självklara val för alla, att njuta av livets alla skönheter, skönhet att få ta sig ut från sin centrala självklara värld.  Denna värld är för oss många få, förunnat.

För ett år sen åkte jag och min bror på en skön semester och efter en hel del tittande och letande for vi iväg till Mallorca.

Denna resa är en historia i sig, men idag tar vi nya grepp, ett nytt resmål och efter en hel del letande på nätet finner vi vår resa. Det blir en bokning till Grekland, Rhodos.

Vår resa till Rhodos 13 juli 2013.

Resan till Rhodos var mycket väl planerad. Med hjälp av frugan hittade vi vårt så kallade paradis. Som sagt, när vi väl kom till skott, blev allt tryckande på tangentbordet en formalitet. Vi fyllde i och vipps så hade vi ett kvitto på en resa. Med andra ord, vi skulle ut på ett nytt äventyr. Jag och min brors nya härliga resa och denna gång till Rhodos.

Idag, lördagen den trettonde juli 2013, är vi på väg. Sitter i bilen med min älskade vid ratten. Färden bort om till Thomas. Ilastningen av bagaget och så iväg mot Malmö Airport, eller för oss skåningar, Sturup.

Väl inne på terminalen flöt allt på bra. Inlämning av bagaget och så långt allt väl. Tar en medhavd liten whiskey till munnen, en härlig mjuk go dryck rinner sakta ner i min hals.

Nu kom jag och brorsan till själva tullens visitation. Som jag ser det och då efter många roliga incidenter och nu erfarenheter, kommer jag utan problem igenom, inga stora flaskor, inga saxar, modell King zize, alltså, ju mer det berättas ju större blir redskapet, alltså berättelsen om saxen.  Som det idag berättas, då hade jag fått hyra en Jumbojet, enbart för saxen och för att få hem den.

Men nu tillbaka till visitation. Thomas fastnar. Han blir genomsökt, han blir näst intill avklädd, plagg för plagg. Tullen hittar en massa pinaler som Thomas tycker är en självklar sak för honom. Hans lilla hemlighet. Thomas har ett bälte väl dolt runt midjan, man finner en massa andra konstiga grejer, men som tur är, får han efter diskussioner och en massa tid, igenom allt.

Det enda jag hade var två mini flaskor med text av, Svenskt renat brännvin, inte var det en vit genomskinligt vätska. Nej det var en brun härlig vätska av en god egenhändig medtagen whiskey. Tjejen i tullen, i min ålder, frågar och med en härlig blick i ögonen. Vilket namn på vattnet har du i flaskorna och jag svarar, Famous Grouse. Med ett leende svara hon. Ta det lugnt och ha en trevlig resa med din bror och ha en härlig semester.

Det skall jag lova, vi skall ha det bra och bara njuta, eller som man säger, just nu och sen händer allt?

När vi sitter på planet läser jag en del om Rhodos för Thomas. Ön Rhodos är formad som en spjutspets, 79 km lång och 38 km bred med en total yta på ungefär 1400 km2 och en kuststräcka på ungefär 220 km. Staden Rhodos är belägen på öns nordligaste spets och utgör platsen för den antika och moderna handelshamnen. Huvudflygplatsen, Diagoras internationella flygplats ligger 14 km sydväst om staden, i Paradisi.

Rhodos flora och fauna är mer lik den i Anatolien än resten av Grekland. Även om en del av stränderna är steniga har ön många områden där citrusträd, vindruver, grönsaker och annat odlas.

Turismen är öns största näringsgren.

Vädret är varmt och behagligt året runt, med sommarvärme redan i april. Svalkan kommer först i november. Det varma vädret beror mycket på det sydliga läget i östra Egeiska havet, väster om Turkiet.

Vi två ska transporteras till hotell Sea Melody Rhodos, staden Ixia på västkusten.

När planet har landat, ropas det ut att ni som förbeställt sprit och annat, så kalla taxfree, ska ta sig framåt i planet och de andra ska gå ut på bakre sidan. Vi sitter längst bak och det uppstår lite kaos i leden. Men vi sitter lugnt och väntar på vår tur att gå fram och ut med våra försbeställda drycker. Efter lite tumult och en del stressade människor, kommer vår tur.

Reser mig, tar tag i luckans handtag för bagaget, trycker till och luckan lyfter sig sakta uppåt.

Tar min väska, mitt handbagage, med allt av min livsenergi, mina mediciner, data, ja allt vad jag eller vad jag tycker, just nu, mitt liv i ett nötskal. Kommer fram till utgången, framtill alltså längst fram i planet. Får min kasse med förbeställda drycker. Öppnar under stress min väska, mitt handbagage, med mina mediciner, data, ja mitt halva liv. Trycker ner plastpåsen med förbeställda varor, ner i uppdragen blixtlås på min väska, stänger väskan. Går vidare ut i ett helt underbart väder. Solen, värmen är helt underbart skönt.

Thomas och jag tar oss till transferbussen för vidare transport till bagageutlämningen. När vi kommer in i hallen är där mycket turister som jag och brorsan. Kollar på tavlan vilken band våra väskor skall komma och söker oss till band två. I den stora hallen finns det fyra till fem bagageband, men enligt tavlan skall vi alla passagerare från minst fem flygplan sammas om ett band. Rösten och sorlet i hallen var både svenskar, mycket turister från Norge och Danmark. Efter cirka tjugo minuter får jag tag i Thomas väska och strax efter min egen.

Tar oss ut till bussen för transport till vårt hotell. Enligt utropet är vi nummer två på färdvägen. Skit värmt på bussen. Jag med mörka byxor, skjorta, jacka med alla mina livsförnödenheter, plånböcker, telefon, pass, resebiljett, en del tabletter och även min kamera. Men där nere på mina fötter, strumpor, svarta och ett par svarta skor. Ni förstår det börjar rinna längst ryggraden, långt ner i sipporna vidare ner på låret och ner i mina skor. Strumporna fångar upp en del, men det börjar klafsa i skorna. Tippar på cirka 55 grader i bussen och med motorn igång. Ingen air-condition.

Efter en stund börjar bussen rulla, temperaturen börjar sakta men säkert koma ner till 30 grader. Stopp nummer två var åt helvete fel. Vårt hotell låg sist på turen, Hotellet var det bästa i mitt tycke av de vi lämnade av folk på.

Väl på hotellet gick allt smidigt. Tog tio minuter sen hade vi vår nyckel och en god information var vi skulle ta oss. Det vi fick se av hotellet och pooler på vår väg till rummet var bra, nästan över förväntan. Jag och Thomas gillade vad vi såg. Inne på rummet var min tanke att smaka på whiskeyn jag inhandlat. Kommer snabbt på att detta inte är min väska. Under resan från Rhodos flygplats har jag buret en blå väska, stoppat ner min inhandlade whiskeyn, nötter. Suttit på bussen med denna blåa väska. Checkat in på hotellet, fortfarande med en blå väska.

Till min förfäran börjar jag kolla innehållet i väskan. Skriker rätt ut att jag har fått fel väska. Min väska är svart, denna är blå. Tar mig snabbt ner till receptionen kollar i kataloger och broschyrer efter ett nummer jag kan ringa. Hittar snabbt ett nummer, ringer får kontakt med en lugn kille, förklarar situation med väskan och den viktiga datan. Han lovar mig att kolla upp situationen. Efter en stund kommer jag på att all min medicin ligger i samma väska. Ringer desparat tillbaka, får kontakt med samma kille, förklarar. att nu är det illa. Han lugnar ner mig och frågar om han skall ringa en läkare, men vi kommer överens om att avvakta en stund.

Vankar av och an på rummet, Thomas försöker lugna mig, säger att allt kommer att ordna sig. Efter tjugo minuter ringer min mobil, killen från Fritidsresor har ett skönt besked att ge mig. En bil är på väg från flygplatsen med min väska. Den har blivit funnen på planet vid en extra kontroll. Om cirka femton minuter är man på hotellet. Gå ner till receptionen och vänta så kommer väskan. Det tog femton sekunder så satt jag i en soffa och väntade. En bil bromsar in och ut kliver en tjej med Fritidresors klädsel och hon böjer sig in i bilen och lyfter ut Min väska. Det första jag gör är att kolla innehållet och allt är på sin plats.

Hade allt filmats så hade det blivit en story.  Mitt leende gick från öra till öra, hade inte de funnits hade jag snurrat runt mitt eget huvud. Tjejen fick en värdens kram. Gav henne 40 euro till fika eller till vad hon  nu vill.

Väl tillbaka på rummet kommer en kille, jag glädjande in. Ser på Thomas att han njuter med mig. Vi gör oss iordning. Tar oss ut på huvud stråket. Hittar en Sportbar med det vi sökt. Beställer en stor pilsner till mig och en liten till Thomas. Sen njuter vi båda med att se matchen Finland mot Sverige. Noll, fem till oss. Just nu är vi bäst. Jag njuter, vi har just nu det otroligt bra.

Maten på hotellet är hyfsat bra. Typisk turistmat, snabbt lätt lite. Frukosten är bra och efter två mornar har vi fått bra kontakt med personalen.  En av tjejerna är svenska och boende i Rhodos, så nu har vi fått frukosten som vi vill ha den. Välstekta bacon, gott kaffe, värma goa bullar med flera goda marmelader. En del frukt att sitta och njuta efter frukosten.

Jag måste få berätta det där med att komma ut på internet. Var lätt att koppla in mig och det kostar för en hel vecka cirka 10 euro. Jag har fått tillstånd att koppla in mig överallt. Första dagen fick jag koppla in mig med ström vid glasslådorna. De ställde ett bord en skön stol och sen började mitt skrivande. Ju längre klockan tickade ju mer barn, mammor och pappor började trängas runt mig. Det fungerade så där, men jag fick skrivet en hel del. Den största fördelen med platsen var att det var väl kyligt runt mig.

Sen i måndags har jag fått en ny väldigt bra plats i barens bortre hörn, mot polen och med väldigt bra kontakt med Thomas. Skrivhörnan heter numera ” Plato's Hörna”.  På givna signaler, kommer påfyllning av livets goda vatten, väl kyld, dropparna rinner sakta ner för det kalla glaset.

Hotellet ger vi klart godkänt. Som jag sa frukosten mycket bra, ölen god och den personliga servicen är bra, mycket bra. Något som jag kan klaga på är duschen, kallt vatten. Första morgonen stod jag i en kall dusch i 26 minuter, sen duschade jag i kallt vatten. Istappar i håret, men hårfönen fixade till värmen på huvud och kroppen. Idag, det första jag gjorde efter uppstigning var att gå runt och öppna kranen i köket, in i badrummet, skruvade på kanen i handfatet och till sist kranen i duschen. Nu står tre kranar med fullt ös och trycker ut iskallt vatten i avloppet. Går in vid vårt vardagsrum, startar upp datan.

Öppnar upp altandörren och känner en skön härlig morgon kyla svepa runt mina ben och in i rummet. Starten på en ny dag, kanske nya påhittade äventyr ute i Rhodos stad, vem vet. Men en sak har vi planerat för kvällen och det är att gå bort till vår nyfunna  Sportbar. Matchen Sverige mot Italien, lokal Grekisk tid 21.30. Men innan dess en lång skön dag vi poolen och vid min skrivhörna.

Start och inloggning av datan är klar. Går in på badrummet, kollar vattnet och det börjar sakta komma lite ljummet vatten ur kranen. Å med kallingarna och går in i duschen. Får en kall rysning av vattnet, men nu börjar det bli mer och mer värme av vattnet. Hårfönen torkar snabbt mitt hår, kör rakapparaten runt hakan för borttagning av ett dygns gammalt skäggstubb. Väcker brorsan och går och sätter mig vid datan för koll av nyheter och om det har kommit nya medelande.

Brorsan är klar med sin medicin och hela hans procedur av morgon sysslorna. Tar oss ner mot hotellbaren och vår frukost, ägg bacon bullar marmelad kaffe och juice. Vi är ännu en gång först på plats, frukosten är inte klar, så vi får vars sin kopp kaffe och tar oss till våra platser för vår väntan av frukosten. Efter en skön morgonstund, kallas vi till serveringsborden. Plockar ihop min frukost på en stor bricka, men baconen är inte färdiga. Vi går till våra platser och börjar äta. Jag njuter lika mycket varje gång jag sitter en tidig morgon och intar min mat. Efter tio minuter kommer en från personalen till oss, med en stor tallrik välstekts knapriga bacon. Nu är vår frukost i lyckan topp. Brorsan och jag njuter i fulla drag.

Tar oss efter frukosten tillbaka till vårt rum för diverse kropps arbeten. Byte till pool kläder, lite snabeldragning, mun hygienen färdig och in plockar jag en god Granit portionssnus. Nu är denna morgon fullmognad, med andra ord, jag börjar sakta men säkert må bra, bra som fan.

De första mornarna hade vi problem med att få några solstolar. Därför smyger jag ner till polen, mycket tidigt på morgonen och utplacering av våra badlakan. Känner mig nästan som den där figuren Zorro. Han med svärdet som sätter sin signatur på olika ställen, Ett stort Z, men det gör inte jag.

 Jag lägger, Thomas nyköpta Karl Alfred badlakan på en stol och min stora gröna på en annan. Smyger sakta tillbaka, jag tar av mig ögonmasken, njuter av den tidiga härliga svala morgon. Det är jag och några kuttrande fåglar, ett hundskall någonstans, långt borta bland de grönskande trädgårdarna. Smyger in genom dörren.

Thomas är fortfarande i duschen. Tar och sätter mig ner, häller upp en god whiskey, morgonens och då intar naturens medicin. En bättre start på dagarna får man nog leta efter.

Dagarna flyter på, Sea Melody vårt hotell har väldigt bra aktiviteter för oss alla. Men maten eller våra middagar tar vi oss utanför hotellets område, för att avnjuta och hitta våra kulinariska upplevelser för våra smaklökar.

Jag måste reda ut allt om de olika ställen vi varit på och då måste vi få en koll på våra restauranger.

Fiery Blaze är en sportbar där vi har gått och kollat på sport och då vårt EM i fotboll. Fiery Blaze är en Coffeys- snack- cocktail-bar. I min mening inget bra matställe men en skittrevlig häftig bar att kolla på fotboll. Pilsner, utmärkt, tempot urbra, personalen häftig.  En massa ungkarlar i min ålder som serveras oss alla. Men maten är en katastrof.

När vi efter gårdagen och då en helt utmärkt kväll, men maten en katastrof söker vi oss vidare för att finna de kulinariska smakerna i Grekland, alltså locka våra smaklökar. Efter mycket letande och en massa metrar i benen, kommer vi så småningom tillbaka till vår utgångspunkt.

Vårt hotell Sea Melody. Stående vid vårt hotell får vi syn på ett ställe med namnet; COSTA MARE Beach SEA VIEW Coffey-bar- restaurant. Hög klass både på utemiljön och ännu bättre inne i resturangen med en vidunderlig utsikt över stranden och långt ut av havet.

 Vår första kväll med en köttbit med tillbehör, hyffsat bra. Nöjd med den kvällens mat bestämmer vi oss för ett nytt besök följande kväll. Brorsan beställer en kyckling med ingredienser och jag tar en T-Bone stek. Thomas avnjuter sin måltid med ett behärskat tuggande. För min del är måltiden en kattastrof, köttet oerhört torrt, det lilla fett som satt runt köttet var så segt att jag nästan fick slå det ur mina tänder.

 Men ölen var god och betjäningen av en ung tjej var förträfflig.  Kocken hoppas jag inte får arbeta kvar, men troligtvis hade han fritt denna kväll och diskaren fick hoppa in vid spisen.

Tredje dagen beslutande brorsan och jag att vi gör ett nytt försök. Det första besöket var hyffsat bra, helt otrolig miljö med en härlig inredning och en helt förträfflig utsikt. Personalen mycket trevliga. Alltså vi provar igen. Jag, ja ni hör rätt, jag beställer en fiskrätt. Det är så att jag aldrig äter fisk ute på en restaurang. Thomas valde en enkel kötträtt.

 Fisken var en katastrof, mer ben än kött. Men det var vad jag befarade men inte trodde skulle hända. Njuter av allt omkring oss, betalar och går därifrån lika hungrig eller sugen på god mat som när vi kom dit. Tillbaka till vårt hotell, sätter vi oss i restaurangen och kollar på fotboll. Matchen som vi såg, Tyskland mot Norge, som vi både önskade att vårt lag skulle vinna. Norge vann med ett noll, stort jubel.

Eftersom magen förde ett jävla väsen, ber jag att få in menyn. Bestämmer jag mig snabbt för Spaghetti Bolognese, Grekisk stavning. Brorsan är mätt så han vill endast ha vatten, jag tar en stor kall pilsner. Ni vet glas som står väl avkyld i kylen, de tomma glasen står i kylda diskar, ihällning av en kall pilsner, så om ni tror att det blir dubbel kyla, men så är det inte, ölen håller en hög kyla längre. Vid min beställning begär jag in dubbel portion Bolognese.

Efter en seger i vår match, ett noll till Norge och en väl smakande Bolognese, nästan slickar jag tallriken ren, den rivna osten var skit god. Rapar lite tyst för mig själv efter sista klunken av den kalla goda Grekiska pilsnern. Detta är ett skönt liv för oss båda. Thomas och jag tar oss sakta tillbaka i den Grekiska natten, vinden känns lite svalare. Tempen står endast på 32 grader 23,30 denna natt.

Efter en härlig gårdag, brinner det oerhört på min rygg. Utan tanke efter en trevlig diskussion med ett par från Sverige, hade jag ryggen mot solen och följderna blev följande. Ser ut som en kokt kräfta, så idag får jag behålla tröjan på.

Ny dag med en lika god frukost, nya kokta ägg, nya värma bullar, marmelad juice kaffe och de så efterlängtade bacon. Ulrika vår allt i allo i köket med hennes hjälpreda eller kock i köket, Katerina sköter våra goa frukostar, med stekplattan. Jag och Thomas njuter i fulla drag. De går som små vesslor fram och tillbaka till vårt bord, för avhämtning eller servering av vår förbeställda mat. Det vi glömmer kommer Ulrika eller Katerina och servar oss. Vi njuter.

Det är inte bara mat på vår semester. Mycket sol och bad. Brorsan och jag har valt att stanna vid hotellets pool. Lagom stor, plus en barn pool. Runt poolen cirka ett hundra solsängar. Längs hotellbyggnaden en stor bar och ute plats med bord stolar och parasoller. Det är här vi äter frukost varje morgon. Vi har havet med små stenars strand cirka 70 meter från vårt hotell. Men brorsan ville ha en lugnare miljö, så vi valde hotellets pool.

Våra sköna dagar tillbringar Thomas och jag vid poolen. Brorsan ligger och solar från nio tiden. Tar sköna simturer, strosar runt området med sin vita käpp och stora solglasögon, han liknar en brunbränd skådis. Jag själv mår ypperligt med mitt skrivande på min skuggiga skriv hörna. Utav oss och flera av de andra gästerna, kallas numera min hörna för Plato',s skrivhörna. Servicen med de kalla dryckerna fortgår. Vid femtontiden, tar vi oss till vår marklägenhet, pustar ut på den svala skuggiga uteplatsen. Brorsan med en flaska vatten, jag med en kall pilsner. Där sitter vi som två ung tjurar och njuter av  den underbara växligheten runt omkring oss.

Att få var sin solstol är ett äventyr för sig, Zorro som jag skrev, ute tidig morgon för placering av våra badlakan, fungerar bra. Ända tills det kom en ny familj från Sverige.

Historien började med att jag som vanligt tidig morgon, sval skönt väder, fågelkvitter ett hundskall långt borta. Med andra ord lugnt och skönt, stöter på en kvinna vid poolen som har samma ärende som jag. Placerar ut handukarna, tar mig tillbaka till rummet.

Vi går och äter vår goda frukost. När vi är klara går vi med våra attiraljer till solstolarna och våra platser.

 Från långt håll ser jag att en kille sitter på våra platser. Adrenalinet börjar sprudla i min kropp. Går fram och frågar lugnt vad som står på. Varför ligger du på våra platser och var är våra handukar.

Killen tänder till på hundra cylindrar, skäller ut oss av bara fan, att vi har lagt ut badlakan och gått därifrån. Han fortsätter att min fru har rätt att kasta bort era handukar. Då tänder jag till. Vi står som två tuppar med raggen och kammen rätt upp.

Vi hittar våra handukar längre bort och då på platser gubbfan kunde tagit istället, men nej, hans kärring ville ha våra platser. Det har kommit mycket folk till sina stolar och de lyssnar men intresse på vår högt rattade volymer. Frågar högt och tydligt varför han inte tagit platserna framför eller de som var lediga sidan om. Han svarar bara, vänta till min fru kommer då fan kommer det var synd om er. Svarar hyffsat högt, är du inte man att ta konsekvens för vad du gjort, men inte.

Brorsan och jag lugnar ner oss lite, lägger oss på platserna sidan om, trycker stolarna så hårt vi kan mot hans stol. Brorsan fortsätter diskussionen och på hans sett ältar, tjatar, han ger sig aldrig. Killen börjar mer och mer bli frustrerad, man nästan ser på honom, att vad fan har jag gjort. Hans två söner har gått därifrån.

Kastar ett öga bort mot baren och där dyker det upp ett fruntimmer i fyrtio års ålder, Klädd i en stråhatt från sextiotalet, kläder från samma period. Min tanke direkt, det måste vara hans rabba. Mycket riktigt ungdomarna eller deras barn går bort till henne och vad jag förstår berättar om händelsen. Ser hur hennes höns kam reser sig.

Ni kan tro att runt om oss har nyfikenheten ökats. De måste tro att detta är en komedi eller ett teater stycke, men inte fann är det. Rabban slår sig ner, talar en kort stund med mannen som reser sig och går därifrån. Nu börjar ett ännu mer avanserat högljutt, inte samtal, jag vet inte vad jag skall kalla det för. Rabban ser inte att de gjort fel utan ger oss en väldigt otrevlig radänga av ej skrivbara ord till oss. Rabban vänder ryggen till. Folk runt omkring väntar med stor iver vad som skall hända härnäst.

Enligt hotellets regler att det upp till var och en att lägga sin handduk på en stol och boka plats, när, var och på vilken tid på dagen. Jag och brorsan och alla de andra som bokat sina platser på morgonen, innan sin frukost, har gjort helt rätt. Man kastar inte bort andras handukar för att få en plats.

Jag ligger kvar en stund, knäcker en liten kall go 33 centiliter pilsner, vi pratar en stund, brorsan och jag. Gubbfan kommer tillbaka. Jag reser mig upp tar ett foto på brorsan, men kameran är riktad mot rabban och hennes krake till man. Säger till brorsan att jag går bort till skrivhörnan, tar tag i väskan och går bort cirka 15 meter. Gör i ordning min skrivplats, öppnar datan för mitt skriveri. Efter tio minuter står min kalla pilsner på bordet. Mitt skriveri tar fart.

Knappt en timme senare reser sig det löjliga paret sig, packar sina väskor och går iväg. En del små jubel bland de andra gästerna.

Dagarna har varit underbara. Många trevliga gäster. En mycket bra personal överlag på hotellet. Med ett stort extra plus till de två kvinnorna i köket, vid vår frukost. Ulrika och Katerina.

Det där med att söka matupplevelser fortsätter. En ny dag har gått, frukost, poolen, skrivandet är vi klara med för denna dag. Kurret i magen börjar ge ifrån ett högre ljud för var minut som går. Väl utanför Sea Melody entré söker våra ögon nya mål nya resturanger och smakupplevelser.

 Resturangen mitt över gatan har tjänat vårt syfte. Vi behöver nya utmaningar. Vi har gått till vänster våra andra dagars smak upplevelser, så idag tar vi oss till höger. Ner för trapporna ut på gatan och färden till vårt högra håll tar fart.

Går längs trottoaren kommer fram till en trädgård med en otrolig massa tingel och tangel. En stor byggnad liknande en väderkvarn utan vingar, med en massa bord och stolar och när vi tittar närmare så är det en restaurang, men inte öppen. Vi titta på varandra och går vidare. Kommer till öppna, rätt så skräpiga platser ner mot havet.

Vidare till en byggnad med en lång gavel ner mot stranden, fortsätter längs framsidan, massa ogräs stenar grus, ja allmänt stökigt. En entré med en portal till en restaurang med namnet ”Kaliva Restorante”. Vi tar en titt på deras meny, en lång tavla med en massa foto på mat. Fotona är så solblekta att det knappt går att skönja några rätter.

Brorsan vill att vi går in och kollar, men jag tycker att vi tar oss vidare. Vandringen framåt tar oss till stora kala steniga parkering eller avdumpnings platser för sten och annat avskräde. Lite längre fram ser vi en hel del Grekiska villor med härliga trädgårdar med sina sköna växligheter. Jag tycker att vi går tillbaka och testar Kaliva, Thomas håller med.

Vänder och kommer till Kaliva, går fram och upp för trappan, öppnar dörren och kommer till ett förrum, forsätter in. Till vänster en mysig enkel restaurang, med ett antal bord och stolar. Längs hela väggen mot havet, skjutpartier till fönster. Vi går till höger, en ute del med tak, på havssidan och ena kortsidan en träbröstning i höjd med borden. Väggen mittemot havsdelen en putsad sten fasad med härlig målade Grekiska motiv.

Vi väntar en stund på personal, en grekisk serveringskille hälsar oss välkommen, visar oss till ett bord med havsläge. En helt underbar utsikt över strand och havet. Vindsurfare i mängder, sicken vy. Är maten hälften så god som utsikten, ja då har vi hittat en pärla, vår matpärla.

Killen kommer med menyn och jag beställer en stor kall pilsner till mig och brorsan en liten. Vi börjar kolla på listan, kommer fram till vad vi väljer. Jag en köttbit, Thomas en kyckling med en krämig curry sås. Ölen kommer in och vi beställer maten. Brorsan vill ha kycklingen väl stekt, jag väljer medium av mitt kött. Både jag och Thomas njuter av utsikten och den goda grekiska ölen vid namn Mythos, en ljus lager. Passar på att fota miljön både ute och flera bilder på innemiljön och en hel del bilder, hamnar med foton på Thomas.

Efter en stund kommer maten in. Jag beställer en ny pilsner. Maten han sätter på vårt bord, ser väldigt smarrigt ut. Thomas kyckling med curry och ris med en del grönsaker, ser ut som på en bild från kokboken. Min kötträtt ser ännu bättre ut för ögat. Köttet insvept i en gräddig sås, ris och små klyft potatis, en stor biff tomat och en sås på riset. En fröjd för våra smaklökar och vårt seende. Jag börjar skära i köttet, för gaffeln med den gräddiga såsen och en bit kött in i min mun. Den smakupplevelsen är något helt underbart. Njuter i fulla drag igenom min måltid. Brorsan likaså. Vi har hittat vår smaklöks restaurang, detta slår allt annat vi ätit i veckan.

Killen som serveras kommer till vårt bord och frågar om vi mår bra och om allt smakade bra. Vi överöser han och kocken för en helt underbar måltid. Jag börjar fråga honom om stället och vi pratar en stund. Han måste ta sig till de andra gästerna. Killen berättade att han arbeta själv ute i resturangen. Han är allt på stället krögare, kypare, källarmästare och servitör och hans namn är Apostolis, en kille i trettio års ålder och i mitt tycke en väldig skicklig sådan. Helt själv och servar ett femtio talets gäster, varav många Greker. Efter en stund kommer han och dukar av, frågar om han får bjuda på en lakrits snaps, tackar ja och han kommer, ställer ett litet glas med en grumlig vätska och jag låter mig väl smaka.

Detta kom att bli vår favorit ställe resten av dagarna. Varje dag han ser oss komma in, visar han oss till vårt bord med den härliga utsikten ut mot havet. Är bordet upptaget sätter han oss vid ett annat bord, serverar oss en kall go pilsner. När vårt bord blir ledigt, visar han oss dit. Han låter inga andra gäster ta detta bord, när det är ledigt är det brorsan och mitt.

Dagarna vi har kvar får vi uppleva samma utmärkta kulinariska matupplevelser och med en otroligt bra service. På dessa tre dagar blir vi riktigt bra vänner. Snapsen med den goda lakrits smaken, får jag in efter varje måltid.

Om ni någon gång reser till Grekland, Rhodos, är i närheten av staden eller byn Ixia. Är matsugen och önskar en god mat, ta Er då gärna till denna restaurang, ”Restorante Kaliva”.

Sista dagen för oss på Rhodos och vårt hotell, Sea Melody, har vi nu kommit till fredag, på lördagen är det dags för vår hemresa. Har som vanligt varit på vårt favoritställe Kaliva med en utmärkt superb middag, tar vi nu farväl till Apostolis, får hans mail och Face bok adress. Vi tar oss sakta tillbaka till hotellet. Mätta och väldigt nöjda kommer vi in i entrén på hotellet.

Går in och ner till poolen och baren, där de håller på att ställas iordning för en fest och inte vilken som helst. Grekisk afton med grillning och med grekisk musik och dans. Vi har inte beställt någon grillmat, men vi slår oss ner vid ett bord för att vara med på festligheten. Kypare kommer och vill ta beställning. Jag beställer som vanligt en stor öl till mig och en liten till Thomas. Ni skulle bara se, kyparen kommer in med en liten till Thomas, liten som ett snapsglas och jag en stor, ja jättestor stövel med två liter öl. Stort jubel bland gästerna. Jag och brorsan skrattar så vi håller på att göra i byxan.

Musiken och dansen är i full gång, härlig grekisk musik och deras otroligt trevliga danser. Efter en stund vill dansarna att även vi gäster skall vara med i dansen och en tjej i dans emblemet tar med mig upp till dans. Hur kul som helst, men mina ben och flåset, klara bara en liten stund, det är en trevlig kväll. Brorsan och jag träffar en hel del nya personer.

Men allt har ett slut, så senare på natten tar vi oss tillbaka till vår lägenhet, för att packa ner våra attiraljer, hemfärden i morgon är tiden satt till 11,00. Vår frukost med ägg och bacon hinner vi med. Det sista vi gör den kvällen tar vi oss ut på vår altan. Thomas med en flaska vatten, jag med en god whiskeys. Den härlig svala nattluften och våra goda drycker och den långa dagen, gör oss båda riktigt trötta.

Thomas vaknar för en gång skull före mig. Han går upp redan 06,00 och tar sin dusch. Jag vilar en stund till för det är ingen brådska. Frukosten serveras inte förrän 08,30. Efter min dusch och påklädning tar jag mig ut på alten i den friska svala morgonen. I min hand håller jag en liten morgon whiskeys för att eventuellt hålla bakterier på avstånd.

Går sakta ner mot baren och vår frukost, väl framme vid poolen ser mina ögon något jag inte trodde jag skulle få se. Rabban och hennes man var ute och placerade ut sina handukar och efter gick de tillbaka till sitt rum. Det första jag sa till brorsan, nu går jag bort till deras handukar och flyttar om lite, men brorsan sa till mig att skita i det och det gjorde jag.

Vi intar för sista gången en väldig god frukost, baconen härligt hårt stekta och allt annat var bara så bra. Efter maten går jag bort till köket och Thomas hänger med. Ger Ulrika och Katerina vars en kram för en alldeles utmärkt god service under denna vecka. De får även en bonus för sitt arbete.

Går tillbaka och hämtar vårt bagage och tar oss sakta mot hotell foajén. På vägen träffar vi personerna vi hade en trevlig fredags kväll tillsamman med. Utbyter mejl adresser, en kram till deras fruar och ett kraftigt handslag till deras män. Nu tar vi oss till foajén, lämnar nyckeln och tackar personalen för en mycket bra vistelse på hotellet. Vi tar oss ut i den varma morgonsolen för inväntan på transport till flygplatsen.

Bussen kommer i tid och allt flyter på bra till flygplatsen och väl framme står personal från Fritidresor och visar oss vägen in. Incheckningen lite väl omständigt, först får vi vänta i en jättelång kö, vägning och påklistring av flygremsorna på bagaget, tar med oss våra väskor går en bra bit till en ny kö och väl framme inlämning och skanning av väskorna.

Efter det skall vi ta oss upp på andra våningen och ännu längre köer. Nu är det dags för själva kontroll av oss och vårt handbagage. Instruera Thomas om allt han måste göra och när det är vår tur kommer jag igenom utan problem. Men inte Thomas han håller ett tempo så att man får öppna ett kontrollställe till. Jag kan inte göra så mycket för det är Thomas som måste klara av detta själv. Efter tjugo minuter kommer han igenom och han har allt med sig.

Vår gate ligger precis där vi kommer in och mitt emot ligger taxfree shopen. Thomas vill gå in och kolla, jag instruerar honom om ingång och utgångs kassor. De ligger på samma sida om varandra. Alltså jag ser inget behov att gå in och trängas med en otrolig massa köpglada personer. Står framför med en bra koll på in och utgången. Fotar Thomas där jag står ser han vanka fram och tillbaka i gångarna. Ser honom i en kassa vänder blicken för ett par sekunder och när blicken skall fånga upp honom är han försvunnen. Mitt letande i kassa och i butiken fortfarande stående kvar på samma plats, ingen Thomas. Efter vad jag tyckte många sekunder är det en som knackar mig på ryggen. Vänder mig om och där står Thomas, han säger lättsamt, jag hittade inget så jag gick tillbaka och ut genom ingången och där står jag för att ha koll på honom. Så är det, ett lyckligt slut.

Resterande tid och bravader flöt på bra. Flyget hem utan några större äventyr, med andra ord allt gick som det skulle, väldigt bra.

Nu är vi tillbaka i vårt kära Landskrona, den 20 juli 2013

Hoppas ni har haft det lika roligt som Thomas och jag. Vi ses och hörs någostans i vimlet, kanske, kanske på Rhodos, vem vet.

En skön och varm hälsning från.

Peter.

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Rune | Svar 28.07.2013 15.32

En Trevlig roman.
Hur kan du komma ihåg allt du skrivit ner.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

12.03 | 08:25

Hej! Intressant läsning om din tid på Pilos Järn. Min far, som är med på en av bilderna, jobbade också där i många år. Ser fram emot fortsättningen

...
27.02 | 23:59

Det har jag sagt till dig Peter, kort därpå vi två möttes i cyberrymden ”att Du är en poet.” Läste nu dina poetiska yttringar både på rim och prosa – härlig och specifik människa du ÄR, Peter!
Önskar dig många lyckliga år i din ”egen regi” som du skall av

...
03.02 | 15:37

Pensions dag 🙈

...
03.02 | 15:35

När jag läser om din kommande pesionärs dag, så ser jag framemot min egen.
Fint skrivet Peter 🌷

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS