hur va det nu.....

Det var så det började.. 1948 25 oktober.. i Landskrona.
i dag 2017 i staden i mitt..... Landskrona.
20 års jubileum 1983 på Gustav Adolf skolan.

 

Nu e det snart sommarlov.

Jag sitter på min stol i skolan och kollar i min bänk. Har locket öppet och tänker att nu är det snart dags att tömma skolbänken och tänk att här ligger åtta år av mitt skolliv, tittar upp, klassen är lite stimmig. Jag som de andra har olika mål i våra fortsatta liv. Vi förbreder oss för sommarlov men det är inte bara sommarlov, utan det är slutet på något.

Det är slutdagar på hela ens skolliv, åtta årigt skolgång, men det är inte helt slut på skolgången. Jag skall gå på en ettårig yrkesskol utbildning och jag funderar lite om mina år i folkskolan. Med alla olika lärare, några bra och andra mindre bra. Läraren i åttan var en av de bättre, det var en lärare man lyssnade på.

Ett liv i skolan med skolkamrater och några med start redan från första klass.

Jag började skolan på Gustav Adolf skolan 1955, men skolan byggdes 1953 och gymnastiksalen invigdes tre år senare och skolan var helt klar 1957.  Albano skolan började jag i tredje klass, 1958. Albano skolan byggdes 1894 och i två våningar och kallades då för Norra skolan. Den tredje våningen kom till 1914. Skolan fick sitt nuvarande namn 1965, Albano skolan. När jag gick i skolan från 1957 till 1962 var namnet Norra skolan.

 Under några år fick vi gå till Värnaskolan (Östraskolan) även kallad för Råtteskolan. Byggnaden var i två våningar, lektionssalar på första våning och gymnastiksal på övre våning. Bakom huvudbyggnaden hade vi hemkunskap med trädgårdsskötsel utomhus. Vi hade gympa där några gånger i denna gympasal, liten, trång men mysig. Vid sidan om huvudbyggnaden låg en lång låg länga, mot Järnvägsgatan. Denna byggnad användes till matbespisning för några av skolorna och vår klass gick i samlad trupp varje lunch för utspisning. Lunch serverades från måndag till lördag. Efter några år byggdes Asylen matbespisning som servade Albano skolan (Norra skolan) Tuppaskolan och även Gustav Adolf skolan. Nya moderna lokaler och kök. Råtteskolan lades ner och sedermera revs för nya byggnader.

Mitt sista år i skolan, åttan. Kom jag tillbaka till Gustav Adolf skolan och för mitt sista år i folkskolan. Året var 1962 och slutade våren 1963.

Peter på klassfoto i åttan på G A Skolan 1962-1963. Sittande tvåa från höger. Läraren stående till höger, Paul Göran Påander 1963, då 30 års.
Vattentornet i Landskrona till höger, bakom träden ligger Gustav Adolf Skolan
Gustav Adolf Skolan i Landskrona av idag 2013. Som att se min skola från mitt sista år i grundskolan, år 1963.

 

Alleskolan byggdes 1877 och mellan 1904 fram till 1970 talet var det Alle’ yrkesskola.

Det blev många nya kompisar, både tjejer och killar och framför allt helt nya lärare. Starten i skolan var spännande och att börja känna nya kompisar, det var väldigt lätt, som om vi känt varandra sen innan, men så var det inte.

Vår utbildning utgick från allt om affärslivet och dekoration.

På skolan fanns det en uppbyggd butik och det var som att komma in i vilken butik som helst och där fanns allt. Alla burkar och förpackningar var attrapper, alltså verkliga men det fanns inget i förpackningar och här skall vi lära oss att sälja och skylta och klipp och klistra med hjälp av en massa gamla tidningar och för att forma annonser och jag lovar er, att det var en upplevelse bara det.

Vår utbildning utgick från att skylta i fönster, bygga om i butiken och att göra skyltar, även annonser. Det var mycket klipp och klistra, sax, linjal, papperslim och pappersark i olika storlekar, även färgade papper och i vår utrustning ingick vattenfärg i olika kulörer, svart och vit i stora burkar, men de med kulörer var i mindre burkar. Penslar i olika storlekar, spetsiga och flata. Vi fick även blyertspennor i olika hårt bly samt även kolkritor.

Vi hade mycket bra lärare. En av våra lärare var Lennart Cederstam, som var en av de bättre. En mentor som jag fått följa, i många år efter skolan.

Vi blev en sammanhållande gäng killar och tjejer, både i skolan och på fritiden.

Jag bättrade på alla mina betyg och mitt sämsta ämne Engelska, höjde jag mitt betyg avsevärt. Jag var duktig i matte, svenska, välskrivning och mitt stora intressen var och är att rita och måla.

Vi fick besök av många olika företag som kom till skolan och presenterade sina företag. Det var så, jag fick mitt jobb. En viss Direktör Bengt Åman från Pilos järn kom och hälsade på vår klass. Åman stod längst framme och berättade om sitt Pilos järn. Åman var en väldig stor person och han pratade väldigt konstigt, men när Åman talade om var han kom ifrån så förstod jag, Åman kom från Gotland. Det var något med Åman som jag tyckte var märkligt, han var propert klädd, hade en vit skjorta med en röd fluga uppe vid halsen. En kavaj med matchande byxor och skor. Jag tänkte för mig själv att detta är ju kläder som när man går bort på fest och vist, han var på besök i skolan.

 Åman frågade om någon var intresserad av att börja på Pilos järn efter skolans slut.

Vi satt och tittade på varandra men så kom jag att tänka på min lärare Lennart Cederstam, han hade talat med mig, i ett enskilt samtal och han sa så här. Peter du är väldigt duktig i allt som har med dekoration och reklam, men att du även var mycket duktig i försäljning och Lennart sa rent ut att jag har en större möjlighet med ett val av att välja säljyrket och att jag har, stor nytta av reklam och skyltning, i mitt val. Jag tänkte till och gjorde ett beslut jag aldrig ångrat, med andra ord jag sträckte upp min hand och jag sa att jag var intresserad. Jag tyckte jag såg på Åman att han var nöjd med mig och mitt val. Åman pratade med min lärare och Åman kom fram till mig och sa att jag var välkommen till Pilos järn, måndagen efter skolans slut. Dir Åman tackade läraren och klassen och sa lycka till med era val och av era nya yrken, sa hej och gick iväg.

Läraren var nöjd med mitt val och önskade redan nu lycka till med mitt val av yrke.

Skolåret bara rusade i väg. Avslutning kom som på ett brev på posten, alltså för fort. Det är så att trivs man med något, då går det fort och det gjorde det med besked och med andra ord, skolavslutning. Den 2 juni 1964 var avslutning på skolan.

Vi var glada men hade samtidigt tårar i ögonen, men oj vilken avslutning. Avtackning av våra lärare, vi får våra betyg och skoltiden är över. Hela klassen går till Lindells för att fika och ni kan tro att det pratades och kramades. En av mina skolkamrater har jag fortfarande mycket bra kontakt med, vi träffades var och varannan dag och så i många år framåt.

Ett sommarlov står och väntar på en och med mycket sol, bad och kompisar. Det blir söndag och morsan frågar vilka kläder jag skall ha på mig i morgon. Skojar du! Får morsan till svar. Du, sa morsan, på måndag börjar ditt nya liv och det blir ingen skola och inget sommarlov, utan du skulle börja jobba och du skall börja på Pilos Järn.

Men mitt sommarlov som jag och mina kompisar planerat med att cykla till Cement och stranden för bad och spela fotboll och allt annat sommartokigt, allt gick upp i rök.

I morgon börjar du att jobba, ett annat liv än skola och sommarlov och nu e det punkt slut, sa morsan. Fick välja byxor, skjorta och ett par nya skor som jag fått av morsan och farsan. Skorna var för mina fina betyg.

Ut till kompisarna, berättade om måndagen och det nya livet, men vi hade alla samma besked att ge varandra, vissa börjar jobba, andra skall fortsätta med sina utbildningar. Vi satt och pratade om allt möjligt, försökte lösa alldagliga problem. Men det var så att allt

utanför staden var något som fans långt borta. De nyheter som kom till våra öron var om kompisar och vad som hände i staden. Pratade mycket om Bois och hemma var det mest prat om våra olika jobb. Lyssna på nyheter på radion, det var mest om sport och om våra politiker.

 Tv var så nytt så där sändes mest debatter, lite filmer men det var mycket prat om vardagliga händelser. Vi var helt befriade från allt med mord, krig, rån, stöld, inbrott och natur katastrofer, både på tv och från radio. Så vi levde väldigt lugnt, utan låsta dörrar, inga låsta skåp i skolan, kläderna fick hänga kvar i korridoren på skolan. Blev det någon gång ett slaggsmål, så var där regler, den som låg ner hjälptes ofta upp av motståndaren, om så inte var fallet utan motståndaren fortsatte att slå, då gick vi alla emellan och bröt slagsmålet. Ofta blev drabanterna vänner efter dispyten. Ja vi levde och mådde bra som vi sa till varandra, fan vad vi har det bra.  Vi njöt i fulla drag denna söndag.

Att gå från skolpojk till att bli stor, det måste vara stort och det var stort! Börjar känna vibbar att nu börjar det hända saker både i kropp och själ. Jag är snabbt på väg in i den så kallade vuxenvärlden. Men jag är både nyfiken men samtidigt lite rädd vad som kommer att hända, där ute någonstans, runt ett hörnet och kanske, kanske i mitt liv.

Den natten hade jag svårt för att somna, låg och vred och vände på mig hela natten. Lakanen den morgonen var som en fuktig trasa. Ingen väckarklocka väckte mig denna morgon.

Nä du, det var morsan som väckte mig. och hon sa, idag skall du inte försova dig, inte den första dagen på jobbet. Morsan gick i väg, ut från rummet. Jag gick upp ur sängen, tog trappan i ett huj. In på toaletten tvättade och klädde jag mig. Gick ner till köket och åt en god frukost. Havregrynsgröt, mjölk med lite socker på, tre mackor med korv och ost, ett kokt ägg och ett stort glas kall mjölk. Nu var jag klar till ” första dag på jobb ”. Kram av morsan, så i väg.   Ut genom ytterdörren tar mig gående fram till den stora gatan, till mitt nya så kallade vuxna liv och då i mina ögon, öron, men mest i mitt sinne. För det var nog så att vuxen, det får nog vänta lite till.

Hade ingen cykel, men det är väl inte så långt att gå, tänkte jag. Promenerade längs med Pilåkersgatan in på Stora Norregatan och den var långt, väldig långt och sen kom jag in på Rådhustorget Men så fel med tiden jag hade, jag fick spinga den sista biten till Pilos. Svetten rann av mig. Jag pustade ut utanför entrédörren innan jag går in. Öppnade dörren till butiken och går fram till kassan, berättade vem jag var och att jag hade tid till Bengt Åman.

Denna dag den 8 juni 1964 började mitt nya liv, med ett arbete på Pilos Järnhandel och som järnhandelselev. Jag hade fått information att utbildningen till järnhandelsbiträde tar 9 år och var så, ett välrenommerat yrke i vårt samhälle. Ett stort äventyr.

Så låt mig börja berätta min historia. Det var så det började

Det är inte Bengt Åman, det är Dir Bengt Åman och inget annat sa kassörskan till mig och blängde argt på mig. Jag undrade i mina tankar om att damen är lika butter och arg mot alla och då menar jag mot arbetskamrater och även till våra kunder på Pilos Järn. Tänkte för mig själv, vilket hjärtligt välkommande jag fick, men jag bryr mig inte, hon skall inte få fördärva min första dag på jobbet.

Medan jag väntade på Dir. Bengt Åman jag gick runt i butiken och kollade på olika artiklar i hyllorna.

Mina ögon var stora som hus och jag gick runt och tittade på hushållsavdelningen, längre bort får mina ögon syn på Märklin tågsatser och en massa tillbehör, kollade på en massa fiskeutrustning, spön, rullar och fiskdrag, fisklinor och så mycket annat. I min berusning av alla redskap, börjar det snurra runt i mitt huvud och jag frågade mig själv, skall jag lära, visa och sälja alla dessa artiklar till kunder i butiken?

Fick en klapp på axeln, vaknade upp ur min tankar och framför mig står John Johansson, John hälsar mig välkommen.

Talar om att dir. Åman var på tjänsteresa och att John skall ta hand om mig. John berättar att han arbetar som järnhandelsbiträde på Pilos Järn och han skall visa mig runt.

Först skall vi gå upp till kamreren för att lämna mina personuppgifter. Vad är nu detta, vilka uppgifter? Allt börjar snurra runt i skallen. Vad händer nu?

Upp för en spiraltrappa till andra våningen in genom kontorsdörren.

Blir väl mottagen av Frk Gustavsson, kassa och kontorschef på Pilos och som hälsar mig välkommen till Pilos Järn.

Jag blir väldigt glad för mottagandet men samtidigt börjar undra, vad jag gjort nu men jag förstår att detta är vuxenvärlden. Får i uppgift av Frk. Gustavsson att ha med mig mitt personnummer, adressen och en del andra uppgifter som jag ska ta med mig hem, för att fylla i och för att ha med mig till dagen efter.

Hälsar på alla på kontoret, trevliga nya kamrater. Gun Karlsson, var namnet, som jag får ett papper av, att fylla i och lämna mina uppgifter till. Jag tänker, att det måste morsan och farsan hjälpa mig med.

Jag fick veta min lön av Frk Gustavsson. Tio kronor i veckan och för mig låter det som en hel förmögenhet. Gun visade runt på kontoret, presenterade mig för flickorna. (damer i mina ögon)

Efter en stund kommer John och hämtade mig, för att vi skall gå vidare ner till butiken, för en fortsatt presentation av resten av personalen. Ner för spiraltrappan ut i butiken och fram till en dörröppning och innanför satt Gunnar Ingelström, hälsar mig välkommen. Ingelström säger att det är han som ansvarar för inköpen, butiken och skyltningen i alla fönster på Pilos Järn.

Innanför hans kontor finns ytterligare en dörr, Gunnar säger att det är till Dir. Åmans kontor. Gunnar pratar med mig en stund om Pilos Järn och säger ännu en gång att jag är hjärtligt välkommen.

Vi fortsätter ut i butiken och framför mig ser jag en jättelång disk, vi går in till vänster, en lång korridor med fyra kontorsrum, där längst in till vänster sitter Österlind butikschef, efter honom kommer Hagström och sen har vi Hörstedt, ett av kontorsrummet är för tillfället tomt.

Kommer tillbaka till Österlind, Hörstedt och Hagström och vilka arbetsuppgifter de har.

Vi går ute i butiken och vid disken träffar jag Hult, Granelli och Håkansson, som jag tar i hand och en av killarna säger till mig: Välkommen eleven och du, jag vet vilken syssla du kommer att få, från och med idag.

 Jag tänkte inte mer på det utan John tog mig vidare, träffade Ragnar som sköter lager och transporter.                                                                                                                                                              Vi möter även Siri Larsson som är hushålls ansvarig vad gäller grytor kastruller vispar knivar fat bunkrar presentartiklar, pepparkvarnar och mycket, mycket annat. Senare skall John visa mig runt i butik och lager och han ska berätta om mina sysslor på Pilos. Men först skall jag få en arbetsrock, jag får en begagnad rock och den är minst två nummer för stor, jag får även en tumstock och en penna.

Ni skall veta att jag är lång, en och åttio, smal och väger cirka 48 kg, alltså absolut ingen tungviktare. Rocken hängde som en ”posse” nötter, axlarna på rocken hänger en bra bit ner på armen så jag får vika upp armarna ungefär sex, sju centimeter, men det blev ett snyggt uppvik, men längden på rocken når ända ner till knäna. Det känns precis som att det är rocken som är ute och går med mig.

 Vi tog oss ner i butiken, för John skulle visa mig vad jag skulle göra. John öppnade en dörr, innanför hängde en kvast, på golvet en sopskyffel, en hink och även en säck med något som liknade sågspån som är rätt så fet.

John visade mig vad jag skulle göra med spånen, jag skulle sprida dem runt den stora långa disken och även in i gångarna bakom disken och sedan är det dags att börja sopa och jag skulle inte slänga spånen när jag sopat klart utan jag skulle hälla tillbaka spånen i en hink, för det gick att använda flera gånger och John förklarade sedan, att jag ser när jag måste byta ut spånen. Spånen användes för att det inte skulle damma ner på hyllor och på varorna när jag sopar i butiken.

 Men det var inte klart med bara sopningen, jag skall tömma tre stycken trälådor inbyggda i disken i hyllinredningen och det var inga små lådor. Allt detta skall jag göra efter arbetstiden slut alltså när vi stänger klockan 18,00 och när butiken var tom på kunder.

Jag får förklarat för mig om butiken, öppnar klockan 9,00, lunchstängt mellan 12,00 till 13,00 och oavsett om du har en kund till över 12,00, måste du vara tillbaka när vi öppnar 13,00 för du måste vara klar att börja jobba till 13 och vi stänger klockan 18,00 och då skall alla vara kvar, men att jag inte får börja sopa förrän alla kunder är klara och gått ut från butiken.

Det var där jag fick mitt välkommande av en av killarna, det är så att sist och yngst skall sköta denna syssla och det var jag och jag som aldrig har behövt städa hemma för det har alltid min morsa fixat, men det är väl min lott i livet. Leva, lär och lyssna. Ni skall veta att leva, att lära och att lyssna, det är själen i järnhandelsyrket.

Min tid är inte att komma till jobbet klockan 9,00. Nej du måste vara på din arbetsplats 30 minuter innan ditt arbete börjar och att du inte får gå hem förrän 15 minuter efter att butiken stängt eller så länge du har en kund eller som jag, att jag måste börja städa. Men att ingen får gå hem förrän klockan 18,15.

Pilos järn har även öppet på lördagar 9,00 till 17,00 och tider före och efter gäller även då, alltså du börjar klockan 8,30 till 17,15 eller längre. Pilos har även öppet på aftnar det gäller påsk, pingst, midsommar, jul och nyår, ja alla helgaftnar och då gäller även lördagstiderna.

Klockan är 12,00 och det är middag, vad gäller nu? Jag kan inte gå hem, jag har bara en timmes middag, men som tur är så får jag låna en cykel av en arbetskamrat, för att ta mig hem. Morsan fixar mat när jag kommer hem, pannkakor med sylt, några goda mackor och stort glas kall mjölk, hon säger att jag får middag när jag kommer hem efter arbetet. Morsan frågar hur det gått och det enda jag kan svara är att det har gått bra, men allt är så väldigt mycket nytt. Jag frågade morsan om farsan kanske kunde fixa en cykel till mig och morsan lovade prata med farsan. Lunchen är slut, tar mig snabbt tillbaka till jobbet, jag tackade för lånet av cykel och det är dags för ny rundvandring, men nu är det inte John utan Hörstedt som tar mig med runt i butiken och på alla lager.

Vi går ut genom en ståldörr och in på ett kallager. Längst till höger finns en stor port och till vänster är ett lager för hemkommande gods och allt som skall levereras till våra kunder ligger på hyllor eller på pallar för utleveranser. Till höger hänger en gasoltub upp och ner, Hörstedt säger att här fyller vi på kunders gasolflaskor och ofta är det Ekströms jobb att göra detta.

Innanför en ny ståldörr finns ett stort lager med spik i alla dess former, alla i stora trälådor där varje storlek har en låda öppnad, locket av. Hörstedt berättar att alla spik säljs i lösvikt och vill kunden ha 10 styck spik, 1 kilo eller hel låda så säljer vi så. Ena sidan av lokalen ligger stora rullar med järntråd galvad eller svart säljs i meter eller per kilo och det ligger även wire i stora rullar och säljs per meter. På en pall står det stora trärullar med taggtråd och varje rulle innerhåller cirka två hundra meter och mäts upp för hand och spolas runt på en träskiva ofta från locken från spiklådorna och det gäller att ha kraftiga handskar på sig.

Berättar att när det kommer hem spik så kommer det ungefär tjugo till tjugofem pallar och allt plockas och bärs in förhand. Leverans av spik, beställs två till tre gånger om året och jag frågar Hörstedt vems arbete detta är, han svarar att vi hjälps åt alla, en stund i butiken och sen skiftar vi och då bär vi spiklådor. Vi skiftar om efter att vi tömt en av pallarna. Det enda hjälpmedlet som fins är en säckakärra av trä, även hjulen är i trä.

Hörstedt kallas till telefonenen genom ett sinnrikt system som fins i alla rum i butiken även på lagret, ja överallt sitter det en rund plastgrej med fem runda röda lampor och alla har vars sin kombination, fast eller blinkande eller både delar, Hörstedt hade två fasta uppe och en blinkande i mitten och då Hörstedt blir kallad till telefon eller besök.

Då passar jag på och att går runt och läsa och känna på spiklådorna, jag läser vilka storlekar det är på lådorna och jag provar att lyfta en spiklåda men jag rubbar den inte, den är tung som en hel järnvägsvagn, läste på en av lådan att vikten var 26 kilo och min tanke var, hur i helsicke skall jag klara detta?

Hörstedt kommer tillbaka vi forsätter in genom en ny dörr, går en trappa upp och fortsätter yterliggare en våning och öppnar en gammal trädörr, Hörstedt först, jag kommer efter, han tänder belysningen strömbrytare sitter till höger, ja jag säger en belysning, jag förklarar sen. Det hänger en naken glödlampa i taket och tio meter längre bort hänger nästa glödlampa, det är knappt man ser något.

 Vi har kommit in i på en vind som kallas för sjuans lager med väldigt stora bjälkar och stolpar och ett brädtak som man ser ut genom och överallt ser jag en massa plåthinkar och baljor halvfulla med vatten och det ser för jävligt ut. Här står stegar i olika modeller och storlekar både i trä och stål, vi går vidare och ser en massa omonterade sparkstöttingar, kälkar och skidor. Vi går längre in och det står hinkar och baljor på hög.

Vi fortsätter in och det står en massa, som jag tycker är skräp. Vinden som är mycket lång, går i en vinkel och fortfarande hänger det enstaka svagt glödande, glödlampor på takbjälkarna. Hörstedt berättar att vinden går över halva kvarteret och när vi kommer till slutet av vinden står det en vägg framför oss. Han berättar att det finns bara en ingång och en strömbrytare och den är där vi kom ifrån.

 Vi går tillbaka och när vi kommit runt hörnet släcks lamporna och det blir bäckmörkt, Hörstedt skriker att vi är där, ljuset tänds och vi går vidare, framme vid dörren står John, han ber om ursäkt för att han släckte belysningen och jag ser att vid strömbrytare sitter en handskriven skylt ” släck belysningen”. John berättar att det glöms ofta av att man släcker efter sig. Jag tänkte att det lagret vill jag helst inte gå tillbaka till och släcka, nä i helvete heller, rent ut sagt skit läskigt, spökligt.

Vi går vidare ner för trappan och in genom en dörr, till höger finns en bro som går över butiken och där ligger ett lager både åt vänster och till höger, men Hörstedt tar mig till vänster och vi kommer till något han kallar för uppackning.

Han förklarar att här bärs alla hemkomna varor upp för att kollas, räknas och prissättas och där efter transporteras de ner till butiken eller ut på något av lagren. Rummet är rätt stort och där finns mycket varor. Innanför fins ytterligare ett rum med ett långt väggbord med hyllor ovanför. Hyllorna fulla med varor, där står även pärmar och på skrivbordet finns det papper och även en räknesnurra, den har man till för att räkna ut priser, även flera prismärkningsmaskiner för att sätta prislappar på varorna.

Jag tycker att där är väldigt rörigt. Svenny Håkansson som fixar och ställer på uppackningen, är där inte för tillfället så vi fortsatter vidare, kommer till ett nytt väldigt långt rum med hyllor som går från golv till tak.

Alla hyllorna är fyllda med olika artiklar, så vi tittar bara in i en gång och Hörstedt förklara att jag får själv gå runt och kolla på hyllorna vad som finns när rundturen är klar. Han berättar även att här ligger mycket specialartiklar. Vad jag förstår är det en stor grej för Pilos Järn. Hörstedt berättar också att vi levererar mycket varor till Öresundsvarvet, ja till alla båtbyggen och att vi levererar mycket till deras kök. Det är mycket med stora grytor, kastruller, rostfria fat, bunkrar, bestick, vispar, ja allt som behövs på en båt.

Det levereras även mycket verktyg och annat till Öresundsvarvet båtbyggen. Hörstedt säger att detta jobba sköter Hult, han berättar att det är en mycket stor kund till Pilos Järn och berättar att det är nästan en heltidssyssla.

Klockan närmar sig arton och därför tar vi oss ner till butiken, Hörstedt säger att vi fortsätter i morgon med rundturen. Han går in till sitt kontor och han kollar vem som sökt honom tar tag i telefonen och ringer.

Nu är det snart dag för städningen, kollar om det finns fler kunder i butiken och det gör det, så jag måste vänta med städningen. Klockan är över sex men jag måste vänta, jag går runt i butiken och kollar på en massa grejor, jag vet knappt vad det är för något men det är väldigt spännande. Hult kallar på mig, säger att det är dags att ta tag i städredskapen. Hämtar städgrejorna och tar hinken med spånen och böjar sprida ut spånen på golvet, tar tag i sopskyffelen och kör igång.

 Jag kommer hem vid halvåtta tiden och jag är mycket trött. Morsan värmer mat till mig, pannbiff med lök, kokta potatis en jätte god sås, lingon och morsans hemmalagade pressgurka, kall go mjölk till maten och jag äter med mycket god aptit. Jag frågar morsan om cykeln. Ni skall veta att promenaden hem var lång, ja mycket lång.

Farsan kommer ner och han säger att det står en hel del cykeldelar i källaren och att han även fixat och lagat två kompletta hjul till cykeln, men att jag själv får fixa monteringen. Efter maten, magen står som en badboll, går jag ner i källaren och kollar i förrådet och mycket riktigt, på golvet ligger där en massa cykeldelar. Jag börjar sortera delarna och får ihop vad jag tycker, skall likna en cykel.

Jag tar en skiftnyckel och en skruvmejsel och börjar montera och efter en stund börjar det likna en cykel, jag monterar på kedjan och smörjer den, sätter på bakhjulet och sedan framhjulet, jag får smörja lite på bak och på framhjulet, pumpar febrilt på smörjkannan, rätt vad det är väller oljan ut och naturligt vis hamnar mycket av olja på golvet. Jag hittar en gammal trasa och börjar torka upp på golvet.

 Jag studerar cykeln och den ser väldigt bra ut, det är ungefär fem olika färger, men vad då! Får väl måla cykeln senare kanske i en svart färg för det står en burk på hyllan och en burk med några penslar. Tänker att det får bli ett helgjobb.

 Klockan är mycket och jag går upp och tvättar mig, jag säger till morsan att jag går och lägger mig, för att nu känner jag hur trött jag är. Har ett rum i källare och går ner, klär av mig och inom fem röda sover jag. Drömmer, röriga drömmar hela natten, sjuan, fyran, treaaannnn, spik, wire, nät...…

Vaknar av att någon står och skakar om mig, vaknar till och framför mig står morsan och säger att jag försovit mig. Jag rusar upp klär mig och tar trappan på tre steg, en trappa till och in på toaletten jag tvättar av mig och borstar tänderna, rusar ner, får en macka, skinka gurka och tomat, balanserar mackan för den är hög och jag vill inte tappa något i farten, äter upp mackan och upp genom källargången, med min nymonterade cykel och jag far i väg till jobbet och det går undan.

 Fem över halv nio är jag på jobbet och alla är redan på plats. De måste tänka att där har vi fått en ny sjusovare. Det blir lite prat, oss i mellan. John kollar min städning och han säger att bättre kan jag, men skräplådorna ser bra ut, avstädade och bra. Hörstedt skall

Vi går vidare ner för trappan och in genom en dörr, till höger finns en bro som går över butiken och där ligger ett lager både åt vänster och till höger, men Hörstedt tar mig till vänster och vi kommer till något han kallar för uppackning.

Han förklarar att här bärs alla hemkomna varor upp för att kollas, räknas och prissättas och där efter transporteras de ner till butiken eller ut på något av lagren. Rummet är rätt stort och där finns mycket varor. Innanför fins ytterligare ett rum med ett långt väggbord med hyllor ovanför. Hyllorna fulla med varor, där står även pärmar och på skrivbordet finns det papper och även en räknesnurra, den har man till för att räkna ut priser, även flera prismärkningsmaskiner för att sätta prislappar på varorna.

Jag tycker att där är väldigt rörigt. Svenny Håkansson som fixar och ställer på uppackningen, är där inte för tillfället så vi fortsatter vidare, kommer till ett nytt väldigt långt rum med hyllor som går från golv till tak.

Alla hyllorna är fyllda med olika artiklar, så vi tittar bara in i en gång och Hörstedt förklara att jag får själv gå runt och kolla på hyllorna vad som finns när rundturen är klar. Han berättar även att här ligger mycket specialartiklar. Vad jag förstår är det en stor grej för Pilos Järn. Hörstedt berättar också att vi levererar mycket varor till Öresundsvarvet, ja till alla båtbyggen och att vi levererar mycket till deras kök. Det är mycket med stora grytor, kastruller, rostfria fat, bunkrar, bestick, vispar, ja allt som behövs på en båt.

Det levereras även mycket verktyg och annat till Öresundsvarvet båtbyggen. Hörstedt säger att detta jobba sköter Hult, han berättar att det är en mycket stor kund till Pilos Järn och berättar att det är nästan en heltidssyssla.

Klockan närmar sig arton och därför tar vi oss ner till butiken, Hörstedt säger att vi fortsätter i morgon med rundturen. Han går in till sitt kontor och han kollar vem som sökt honom tar tag i telefonen och ringer.

Nu är det snart dag för städningen, kollar om det finns fler kunder i butiken och det gör det, så jag måste vänta med städningen. Klockan är över sex men jag måste vänta, jag går runt i butiken och kollar på en massa grejor, jag vet knappt vad det är för något men det är väldigt spännande. Hult kallar på mig, säger att det är dags att ta tag i städredskapen. Hämtar städgrejorna och tar hinken med spånen och böjar sprida ut spånen på golvet, tar tag i sopskyffelen och kör igång.

 Jag kommer hem vid halvåtta tiden och jag är mycket trött. Morsan värmer mat till mig, pannbiff med lök, kokta potatis en jätte god sås, lingon och morsans hemmalagade pressgurka, kall go mjölk till maten och jag äter med mycket god aptit. Jag frågar morsan om cykeln. Ni skall veta att promenaden hem var lång, ja mycket lång.

Farsan kommer ner och han säger att det står en hel del cykeldelar i källaren och att han även fixat och lagat två kompletta hjul till cykeln, men att jag själv får fixa monteringen. Efter maten, magen står som en badboll, går jag ner i källaren och kollar i förrådet och mycket riktigt, på golvet ligger där en massa cykeldelar. Jag börjar sortera delarna och får ihop vad jag tycker, skall likna en cykel.

Jag tar en skiftnyckel och en skruvmejsel och börjar montera och efter en stund börjar det likna en cykel, jag monterar på kedjan och smörjer den, sätter på bakhjulet och sedan framhjulet, jag får smörja lite på bak och på framhjulet, pumpar febrilt på smörjkannan, rätt vad det är väller oljan ut och naturligt vis hamnar mycket av olja på golvet. Jag hittar en gammal trasa och börjar torka upp på golvet.

 Jag studerar cykeln och den ser väldigt bra ut, det är ungefär fem olika färger, men vad då! Får väl måla cykeln senare kanske i en svart färg för det står en burk på hyllan och en burk med några penslar. Tänker att det får bli ett helgjobb.

 Klockan är mycket och jag går upp och tvättar mig, jag säger till morsan att jag går och lägger mig, för att nu känner jag hur trött jag är. Har ett rum i källare och går ner, klär av mig och inom fem röda sover jag. Drömmer, röriga drömmar hela natten, sjuan, fyran, treaaannnn, spik, wire, nät...…

Vaknar av att någon står och skakar om mig, vaknar till och framför mig står morsan och säger att jag försovit mig. Jag rusar upp klär mig och tar trappan på tre steg, en trappa till och in på toaletten jag tvättar av mig och borstar tänderna, rusar ner, får en macka, skinka gurka och tomat, balanserar mackan för den är hög och jag vill inte tappa något i farten, äter upp mackan och upp genom källargången, med min nymonterade cykel och jag far i väg till jobbet och det går undan.

 Fem över halv nio är jag på jobbet och alla är redan på plats. De måste tänka att där har vi fått en ny sjusovare. Det blir lite prat, oss i mellan. John kollar min städning och han säger att bättre kan jag, men skräplådorna ser bra ut, avstädade och bra. Hörstedt skall fortsätta med rund vandringen, men säger att han har ett par saker att göra. Jag står och kollar på mina arbetskamrater, hur deras rutiner är på morgonen.

 Jag börjar kolla den stora och långa disken och på både sidor, uppe på disken sitter en ställning med pappersrullar. Ställningen är formad som en trappa och där sitter tre olika bredder av brunt papper och under till brunt snöre på rullar. Innanför disken sitter ett hundratal trälådor i olika höjder och bredder och med skålformade handtag, men där finns ingen markering på lådorna vad som finns i, jag tänker att det ska bli kul att få kolla i alla lådorna.

Hörstedt kommer och hämtar mig och han säger att vi skall gå upp till fyrans lager, vi tar oss dit i rask takt, Hörstedt först och jag efter.  Jag tänker att det måste se kul ut med min stora affärsrock. Jag måste fråga John ifall att min morsa får sy in rocken så att den sitter lite bättre.

Vi kommer fram till fyran och Hörstedt börjar berätta. Fyran är en stor lokal och på ena sidan höga hyllsektioner, allt i trä, byggda från golv till tak och takhöjden är minst tre till fyra meter höga. På andra sidan står det en massa pallar med nät. Hörstedt berättar att där har vi stängselnät och vinds- och källarnät och användes för vindsförråd och källarförråd, byggdes med en träkonstruktion och fästes med kramlor. På hyllorna mitt emot står en massa nät, han kallar det för hönsnät och reviteringsnät och han berättar att allt säljs i fot eller tum. Ligger även tråd i rostfritt som säljs mycket till tvätt stugor för upphängning av tvätt och det måste vara i rostfritt, för har man någon annan tråd färgar den av sig på tvätten, den rostfria tråden är mycket dyr, men den håller länge för den rostar aldrig.

 Ett av hyllplanet är extra långt, Hörstedt sa att det var tre meter långt och där kapades mycket av näten, allt under två fot och de andra högre näten på annan avsatt del av golvet, redskapen du använder är tumstock, handskar och en plåtsax.

När vi kom in i lokalen till höger var där en massa fack, snickrade av virke och där förvarades redskap, skyfflar, spadar, krattor, ja en hel del redskap. En många av Pilos kunder är Landskrona kommun och många byggare, ja även till Landskronahem. Jag kommer tillbaka om historier om detta lager, i bortre änden av lokalen finns en trappa ner och då kommer man till spiklagret som Hörstedt redan visat mig. Vi går tillbaka, ut genom dörren in på ett stort lager, ja ett stort lager av presentartiklar och jag kommer att berätta mer om detta längre fram.

 Vi går till vänster ner för en trappa och kommer till ett rum, som ligger till höger, det är lås och en nyckelverkstad och in i rummet och uppe på väggarna finns det hundra ja flera hundra krokar med nyckelämnen som är till för nyckeltillverkning och på ett arbetsbord står två stycken nyckelmaskiner som är för svarvning av nycklar och allt sköts av Ekström. Hörstedt pratar om att lås och nyckeltillverkning blir allt större och större, Ekström slipar även knivar, hyvelstål och på vinterhalvåret även slipning av skidskor. Pilos har även börjat sälja skidor och då skall det även monteras skidbindningar på skidorna om kunden så önskar, även skidvallning av skidorna fixar Ekström.

 Mitt emot ett nytt lager, ett mycket speciellt lager, Pilos säljer mycket ammunition till vapen och Pilos har även en försäljning av dynamit, stubin och allt som behövs till detta. Lagret av dynamit ligger på en helt annan plats i Landskrona och detta sköter Ekström.

Vi forsätter ner till baklagret, bakom den stora kunddisken. Hörstedt blir kallad genom det sinnrika signalsystemet, säger åt till mig att gå runt och kolla på lagret. Jag går runt och kollar och det är sex gångar med hyllförvaring och på både sidorna, alla tillverkade i trä cirka tre meter höga, hyllplanen en meter långa med tretiofem centimeters höjdavstånd och varje sektion är på sju meters längd och alla hyllsektionerna fyllda med olika varor. Men i gång fem är där en sektion som kallas för Hults hörna. Längst ner är en papperskorg i trä sedan ett hyllplan med diverse verktyg och nästa hylla är hans skrivbord med ett stort askfat en flaska bubbelvatten och diverse block och pennor där står även ett rostfritt fat eller skål och det kommer jag tillbaka till. Ovanför är det två hyllor med diverse pärmar och kataloger och allt detta är Hults. Senare kommer jag att berätta om Hult som är en institution på Pilos Järn.

Hörstedt kommer tillbaka och vi går in i gången börjar längst till vänster och på ena sida ligger en massa Märklin delar som tåg, vagnar, spår, signaler och mycket andra delar, det har även börjat komma Flechman och det är ett nytt fabrikat av tåg och tågdelar men det håller ett lite bredare spårbred, de passar alltså inte till varandra.

På andra sidan något helt annat, där ligger en massa gångjärn och du anar inte hur mycket gångjärn där ligger, meter efter meter, svarta eller vad man kallar obehandlat och behandlade så kallad varmförzinkade och mycket i mässing och när jag läser på lådorna står det med en två och en halv tum gånger en åttondels tum på kartongerna och allt detta läser jag på, hyllmeter efter hyllmeter. Jag finner även en hel del lådor med märket Borggårds och när jag öppnar en låda ligger där krokar, raka eller böjda och allt i lådan och när jag kollar är det inte bara krokar utan också vinkelkrok och allt står i tum.

 Nästa gång ligger där låskister, låsbleck och allt som har med låsning av innerdörrar och ytterdörrar och på flera av hyllorna ligger dörrstängare, armar för dörrstängarna och en massa olika storlekar av fjädrar till dörrstängarna, på några av hyllorna ligger några konstiga beslag men det får jag kolla lite senare vad man skall ha dessa till.

 Vi kollar en hel del, men vi fortsätter in i nästa gång och här finns något jag blir väldigt imponerad av, bult eller som jag har fått lära mig, att när det inte är en mutter på bulten kallas det för skruv och om vi skall vara korrekta, en bult utan mutter då är det en skruv. Om kunden säger bult får kunden skruv med mutter, säger han en skruv, får kunden en skruv utan mutter. Hajar du. Det är ett väldigt imponerat lager av skruv och muttrar. Du tycker att jag glömmer brickor, men du skall veta att om du monterar på stål eller järn behöver du inga brickor, men har du ett för stort hål måste du använda en bricka, hajar du och på lagret finns det storlekar från en åttondedels tum upp till två och en och en halvs tum och längder upp till tolv tum och allt annat går att beställa, det är bara att fråga så fixar vi allt du vill, inget är för stort eller för smått, vi klara allt, så sa Hörstedt och jag tror att fråga ni så fixar vi, eller hur Hörstedt, han svarar, att nu börjar du lära dig. Jag känner mig väldigt stolt för vad jag sa.

 Vi går in i nästa gång och ännu mer skruv, muttrar och brickor. Om jag minns rätt låg skruv, muttrar och brickor i storleksordning. Min tanke var att om en kund frågar efter olika storlekar på skruv utan mutter eller brickor varför skal dessa inte ligga var för sig. Skruv i en storleksordning och därefter muttrar och sen brickor och det finns också olika kvaliteter på skruv, brickor och muttrar, det är svarta eller så kallad blank, varmförzinkade och även lite rostfritt och i mässing och en hel sektion fylld med järn nitar, kullriga och med försäkta huvud och där ligger en del nit i mässing och i koppar.

Kommer till nästa gång, men det är många kunder vid disken och Hörstedt måste hjälpa till vid disken eller järndisken. Jag går vidare och kollar vidare på lagret och det finns otroligt mycket artiklar på hyllorna.

Jag träffar Ekström, hälsar på honom och jag frågar vad han skall göra, han är väldig tystlåten men han tar med mig upp till nyckelrummet, han säger att han vill visa mig hur man tillverkar nycklar. Vi går in i nyckelverkstaden och Ekström har en nyckel som han har fått en beställning från en kund, kunden vill ha tio stycken av samma nyckel, Ekström kollar nyckeln ser vilket fabrikat och hur många spår det finns på nyckeln och Ekström visar mig och han berättar om hur ordningen på nyckelämnen hänger på krokarna på väggen. Kommer fram till ett speciellt nyckelämne med rätt längd och antal spår och tar tio nyckelämnet och han sätter i originalnyckeln i maskinen ser till att den sitter rätt och tar råämnet och sätter den i det andra hållarfästet och Ekström startar maskinen, det sitter en spak som han reglerar ett frässtål som börjar skära i nyckelämnet och på originalnycklen sitter det en spets som går in i originalnycklens tappar och Ekström för spaken in och ut längs hela nyckelen, kör färdigt nyckelen och tar loss den från fästet, kollar nyckelen och han slipar till den med hjälp av en roterande stålborste och kollar med originalet och det ser bra ut. Ekström gör ytterligare åtta nycklar och den tionde låter han mig göra. Det var jättekul men inte så lätt, för den förste jag provade blev fel men den andra, näst in till perfekt sa Ekström. Jag frågade Ekström om jag kunde få lära mig allt om nycklar och att tillverka

Ekström om jag kunde få lära mig allt om nycklar och att tillverka nycklar och han sa att han skulle kolla med Åman. Ekström berättade också att han gör nycklar till låssystem och det är ett helt annat arbete, roligt men svårt sa Ekström.

Hörstedt kallar på mig och att jag skall komma ut till disken och att jag skall följa med Hörstedt och lyssna och lära, när han säljer verktyg till en kund. Hörstedt säger till mig att lyssna och lära, inget annat och han är väldig bestämd. Hörstedt börjar prata med kunden, en byggare som vill ha verktyg och han vill ha en vinkelhake och det var i trä med ett mått av åtta tum på själva mät ytan och handtaget är fyra och en halv tum, vill även ha en passare åtta tum lång med hållare för en penna, han väljer ut passare, en passare som passar till sitt jobb och när det klart vill han även ha en timmermans vinkel cirka en meter lång i mätbredd, väljer en och så går vi vidare för kunden behöver även en del skruv, han har nerskrivet på en papperslapp och Hörstedt tar lappen och går in i skruvgången och börjar plocka, han berättar för mig hur storlekarna ligger på hyllan och förklarar för mig om de olika storlekarna på skruven och Hörstedt säger till mig att jag ska lyssna och lära, för han menar att jag inte skall komma och fråga var träskruven ligger och vilken gång och hyllor skruv finns på. Glöm inte, är det sista Hörstedt säger till mig. Vi går tillbaka till kunden och han är nöjd med sitt köp, Hörstedt skriver ner varorna på en följesedel och kunden skriver på och tackar för sig.

Johansson kommer och hämtar mig och säger att Direktör Bengt Åman har kommit och han vill träffa mig. Vi går längs med järndisken och fram till ingången till kontoret. Vi hejar på Igelström, går fram till Åmans dörr och knackar på, dörren öppnas och Direktör Bengt Åman tar emot John och mig. Direktör Åman säger till John, att nu tar jag hand om herr Plato och John går iväg, tillbaka till butiken och fortsätter att sälja till kunder som står i kö för att handla.

Direktör Bengt Åman tar mig i näven och hälsar mig välkommen till Pilos järn och ber mig att sätta mig i besöks stolen. Direktör Åman skrattar lite och säger till mig att du måste få en ny affärsrock och berättar att han håller på med offerter på kläder till hela personalen, men att det kan ta lite tid, Jag passar på att fråga om jag får ta med rocken hem så att min mor kanske kan sy in rocken så att den sitter lite bättre. Direktör Åman säger att det går bra.

Direktör Åman är klädd i en vit skjorta och vid skjortkragen en röd fluga, ett par bruna byxor och en mellanbrun kavaj med lite svagt rutigt mönster och ett par svarta skor.

Kontoret inred med ett stort skrivbord med telefoner, pennställ, brevkniv och en massa papper och dagens post, Dir. Åman sitter på en stor kontorsstol i läder med hög rygg och den är snurrbar. Skrivbordet står mot en vägg och på väggen är ett fönster inbyggd i väggen för att Dir. Åman vill ha uppsikt ut i butiken mot kassan och in och utgångsdörren till butiken. På andra sidan rummet höga hyllor med jalusidörrar i två plan och där står en massa pärmar och mycket annat. Hänger tavlor på väggarna från olika konstnärer och alla möbler är i mörkt träslag.

Dir. Åman börjar med att berätta lite om han själv och sitt företag, att han kommer från Gotland och där hans far har en stor järnhandel, Dir. Åman berättar att han och hans bröder fick arbeta i järnhandlen från tidig morgon till sen kväll och lönen var mat och husrum.

Dir. Åman kom till Landskrona med två tumma händer men såg väldigt stora möjligheter i Landskrona och med hjälp av nyvunna vänner fick han den hjälp han behövde för att ta över Pilos Järn och med mycket hårt arbete och arbete dygnet om. Dir. Åman säger till mig att kunderna är alltid i fokus från att kunden går in genom dörren tills han går ut från butiken och det jag säger till dig är en sak du aldrig får tumma på, du skall niga och bocka och lyssna på kunden och du skall veta att kunden alltid har rätt. Från att du hör dörren öppnas skall du välkomna kunden och du glöm aldrig detta.

Jag lyssnar på Dir. Åman när han börjar berätta historien om Pilos Järn och det började 1843 då Pilos huset byggdes och det var ett gammalt känt Värdshus ändra fram till sekelskiftet då det blev ett affärshus med Frans Blomkvist Speceriaffär, två bröder som hade en speceriaffär med konserver och Carl Engström Koks & Kol Aktiebolag. Gunnar Pilos var ägaren till Pilos Järnhandel. Dir. Åman köpte Pilos Järnhandel, från änkan till Gunnar Pilos och deras två döttrar, köptes från konkursboet.

 I huset låg även Södermans Bokbinderi och med lägenheter på andra våningen över hela byggnaden, även i husets på innergården var där bostäder. Järnhandel kom till redan på 1900 talet med start 1904. Vad jag har förstått så flyttade Carl Engströms Kol & Koks ut från byggnaden och även Södermans bokbinderi som sedermera flyttade ifrån sina lokaler.

Dir. Bengt Åman tillträde AB Pilos Järnhandel den 25 oktober 1954. Dir. Åman gjorde den första av tre etapper, en renovering av affären och det var hösten 1955. Kontor och utställning flyttades upp på övre våning.

1956 anställdes Gunnar Ingelström som järnhandelsbiträde, med ansvar för försäljning, inköp och skyltningen av alla butiksfönster. Gunnar Ingelström blev sedermera även butiksansvarig på Pilos Järnhandel.

1958 påbörjades etapp två med renovering av Pilos Järns fasad och Dir. Åman renoverade i den gamla stilen, men med stora förändringar. Huvudentrén flyttades till vänster om där porten till innergården låg och den gamla dörren byggdes om till skyltfönster och då fick Pilos en väldigt pampig entré. Även till vänster om entrén fick vi nya skylfönster och det var efter Frans Blomkvist Speceriaffärs flyttning och framför allt fick han större butikslokaler. Mot Nygatan hade en grönsaksaffär flyttat ifrån och då blev det fler skylfönster och en ny port till lagret för in och utgående gods. Fler skyltfönster och större butiksyta och lagerutrymme samt nya kontorsdelar till säljarna.

Dir. Åman installerade nya firmaskyltar med belysning och det var en stor nyhet i Landskrona. Den sjuttonde oktober 1958 var ansiktslyftningen färdig.

Etapp tre var en ombyggnad av affären och tog sin början den 1 januari 1960 och den 1 mars 1961 påbörjades ombyggnaden av fastigheten invändigt och det var en stor förändring. Man täckte innergården med ett tak med en konstruktion av stål och balk och på det ett glastak för att få ett bra ljusinsläpp, det byggdes en stor entresol för att få mer butiksyta och lagerutrymme på andra våning öppnade man upp till alla lager med stora ståldörrar, för att få en bättre tillgänglighet till alla lager och på entresol lagret en gångbro i stål mellan de olika byggnaderna så att lagren blir mer tillgängliga.

Från butiken till kontoret och utställnings- lokalen, byggdes en ny spiraltrappa av en stålkonstruktion och framför allt en ny kassadisk. Allt var ett mycket stort ingrepp på fastigheten, men han fick en större affärs yta och ett mycket större lager utrymmen. Den 13 november 1961 var det en stor invigning av nya Pilos järn och med pompa och ståt. Dir Åman var väldigt nöjd med alla arbeten som hade blivit utförda.

Direktör Åman berättar att han har en avdelning som levererar eldningsolja till fastigheter och villor för uppvärmning. Pilos Järnhandel är återförsäljare för Koppartrans olja. Gunnar Jönsson är chaufförer som körde runt med en stor tankbil och levererar till våra kunder. Ni skall veta att när Gunnar var sjuk eller hade semester, tog Dir. Åman på sig overallen och körde runt och levererade olja. Med tiden fick även Ekström och Hagström hjälpa till med transporter av eldningsolja. Det var en stor avdelning på Pilos Järnhandel, som mest med två tankbilar.

Frågar vad jag har gjort dessa två dagar jag varit på Pilos Järn och jag berättar att John Johansson och Hörstedt har visat mig runt och berättat om olika lager och vad som finns på lagren och även att Hörstedt berättat om olika mått, storlekar på skruv, bult och om alla beslag, lås, dörrstängare och en massa andra varor. Jag säger att jag även varit med Ekström när han tillverkade nycklar, jag fick prova att tillverka en nyckel och att jag skall fortsätta att gå runt med Johansson.

Hälsar mig välkommen ännu en gång och Dir. Åman säger till mig att jag skall lyssna, lära och framförallt stå kvar når de berättar om olika saker. Lyssna, lär och stå still.

Dir. Åman reser sig upp och säger till mig att nu måste vi börja tjäna pengar, tar mig i näven och hälsar mig välkommen ännu en gång. Jag går ut och letar upp John i butiken. John frågar mig hur det gick och jag svara att allt gick bra, men jag är fortfarande darrig i benen och kallsvettig på ryggen men annars allt bra. Berätta för John att jag frågat, om min rock och att det gick bra att jag tar hem rocken för att låta min mor sy in rocken.

Vad jag förstod hade John och Hörstedt pratat med varandra om vad jag har varit och vad jag har kvar att se och vilka lager jag inte fått se och framförallt ute i butiken. John sa att vi skulle ta oss till treans lager och vi tar oss bakom järndisken in mellan lagerhyllorna av dörrstängare och tillbehör och på andra sidan av hyllraderna skruv och bult, går förbi Ekströms långa lagerdisk uppför trappan och förbi låsverkstan och går upp för ännu en trappa, kommer till lagret där bron till uppackningen ligger men vi fortsätter ytterligare en trappa och går in till vänster, kommer till ett litet rum men går rakt fram och en öppning till ett stort lagerrum och där är hyllor från golv till tak både till vänster och höger och en dubbelmonter mitt i och här förvaras mycket säsongsvaror på sommar halvåret skidskor, hjälmar benskydd, skidbindslen, pulkor, ishockeyspel ja allt som har vintersporten till och med mycket fiskutrustning som fiskespö, fiskrullar och alla tillbehör. Det ligger även luftgevär, luftpistoler, ammunition och alla tillbehör. John berättar att detta lager byter skepnad två gånger om året på sommaren och på vintern och jag tänker med en gång att detta lager är något för mig, här skall jag in och kolla med det snaraste.

John tar mig tillbaka och vi går ytterligare en trappa upp, vi går in till vänster och där är ett stort rum även här med hyllor från golv till tak och allt byggt i trä, stolpar i trä fasta hyllor och med en storlek av c:a en meter bredd och djup av sextio centimeter och ni anar inte vad som ligger på alla dessa hyllor. Det är rent otroligt, på alla dessa hyllor ligger termosglas till tv-kannor och även till mat termosar.

John berättar att här finns glas till alla förekommande termosar och tv-kannor i marknaden, såsom lyx variant som ”Alfi” tv-kanna och även mattermosar. Men det är inte slut med detta, här finns även glas till fotogenlampor och enligt John så har vi till de flesta storlekana på marknaden, John visar även själva lampkupor till fotogenlampor och även här ett stort sortiment och John berättar att detta är en lönsam avdelning. John berättar, för att kunna finna rätt glas så måste kunden ha med sig delarna på sitt söndriga glas och för att mäta sig fram till rätt storlek och när det gäller termosar, att kunden har sin termos eller termoskanna med sig och har man inte det så är det väldigt svårt att hitta rätt blad alla dessa termosglas eller glas till fotogenlamporna.

Vi går ut från rummet och går ner för trappan och John tycker att vi tar oss ner till butiken för en genomgång av alla montrar i butiken och även indelningen av olika varugrupper i butik.

Men det börjar snurra runt i skallen på mig och jag säger till mig själv att hur skal jag hantera allt detta som John och Hörstedt visat mig. Jag måste börja tänka till, det där med trean, fyran och sjuan eller kallager, uppackning hur skal jag klara detta. Jag börjar tänka att om jag kallar trean för mjukvaror typ det jag är intresserad av, fyran är för mig hårda varor och sjuan är ett mörkt kallt och vått lager och kallager, uppackning sär sig själv och allt annat kommer av

 

Vi kommer ner till butiken och får ett besked att John måste ringa ett samtal och då undrar jag varför man inte sökt honom på sökaren, de blinkande signaler och framför allt, en vidrig ljudsignal, som är till för att man skall kolla när de söker en. Jag frågade John när han kom tillbaka varför inte sökaren fungerat men John hade sagt till på kontoret att han skulle vara upptagen en stund och skulle säga till när han var ledig igen.

John börjar berätta om upplägget i butiken med avdelningar med sport och fritid, Siris hushållsavdelning och en stor avdelning med verktyg och maskiner och mot järndisken byggbeslag, redskap som spadar skyfflar, sågar och mycket annat. Men nu skall vi fördjupa oss i de olika avdelningarna. John titta på klockan och säger att nu är klockan fem i tolv och det är strax middag, så vi fortsätter efter klockan ett när vi öppnar igen, säger John. Jag går upp till personal utrymmet och byter till min privata jacka och tar mig ner för trappan ut i kallagret, öppnar portdörren och ut till cykelstället på Rådhustorget och hämtar cykeln.

Jag tar mig snabbt hem och får en god lunch av morsan, för att nu vet morsan att jag kommer strax efter tolv. Jag äter med god aptit, potatismos med falukorv, mycket taffel senap och det vicktigaste hemmalagade lingosylt, tar även inlagd ättiksgurka. ”Skit gott”. Jag frågar morsan om det går att sy in min arbetsrock och morsan svarar att jag skall ta den med hem till helgen, så ska jag nog klara av att sy om rocken svarade morsan. Jag vilar middag en stund på sofflocket i köket med en ballong till mage och efter en stund säger morsan till mig att nu e det dags att sig till jobbet. Klockan är tjugo i ett. Tar på mig jacka och skor, tackar för god mat och säger hej till morsan, stänger dörren, låser upp cykeln och trampar i väg till jobbet.

Jag är framme tio i ett och går in i porten upp för trappan, byter om till arbetsrocken och ner till järndisken och väntar in på att John skall komma tillbaka. Jag börjar dra lite i lådorna i disken och ser en massa konstiga grejor och jag tror, för att lära vad alla dessa artiklar är för något skall jag nog ha hjälp av någon av killarna när de säljer från lådorna, men jag fotsätter att dra ut de olika lådorna och kollar, känner på en massa prylar. I två av lådorna ligger en massa konstiga nålar, vissa är böjda och andra raka och i många storlekar. Leif kommer gående och han stannar till och berättar att det är nålar till att sy jutesäckar, att laga fiskenät och även till skomakare. Hult berättar en hel del om nålarna och jag tycker att det är intressant.

John är tillbaka och vi börjar prata om järndisken men han tycker att alla de artiklar i lådorna får jag lära efter hand, eftersom det kommer.

Vi går ut i butiken och vi börjar med leksaks och sport avdelningen och här finns mycket prylar. Fiskredskap som spö, fiskrullar, krokar linor och en massa andra små prylar. De fabrikat är mycket från Abu från Svängsta, spöna står i en ställning som är snurrbar och där står ungefär en tjugofem till trettio fiskspön och alla rullar i ett skåp med skjutlucker för att rullarna är mycket dyra, ligger både spinn och haspelrullar. Krokar och tillbehör hänger på verktygs krokar isatt på runda perforerade masonitskivor som är vitmålade.

Varje år hade vi en fiskredskap kampanj och det gick ut på, köp för trehundra kronor så bjuder vi på en fisketur men fiskebåten Lilly och med sjökapten Lövström som guide och det var väldigt populärt jippo blad våra kunder.

 Ett annat skåp ligger en hel del Märklin tåg och vagnar och på hyllor utanför skåpet en del spår både raka och böjda, växlar och en del andra tillbehör, men det stora lagret av Märklin delar ligger bakom järndisken i första gången, tillsammans med märket Flechman som även finns i butiken i ett skåp vid sidan om Märklin skåpet. Ett annat stort märke är Mekano, sinnrika byggsatser som är tillverkade i plåtdelar som är perforerade med en massa hål i, ligger i olika storlekar både på höjd och på bredden och där ligger kugghjul, linor och taljor, krokar och med skruvar och muttrar och det finns även motorhus där kan man välja mellan mekaniska eller batteridrivna. Mekano finns i små byggsatser eller till stora satser där man bygger stora kranar men det går även att köpa lösa delar så att du kan i princip bygga vad du vil. Mekano är väldigt uppskattat både bland yngre och äldre personer. Vi är inte en sam på marknaden med Märklin, Flechman eller Mekano för på Stora Norregatan ligger Nürnbergs Leksaksaffär och stans enda renodlad leksaksaffär.

På golvet står en lång dubbelsidig monter och från sidan liknar det en pyramid, hyllplanen är i en ljusgrön färg med ljusgråa stolpar och konsoler. På hyllorna ligger en massa campingutrustning, tält, sovsäckar, tältpinnar, campingkök som eldas med röd sprit och det finns flera olika modeller. Den minsta är en liten plåtlåda som man delar mitt i och på ena sidan sitter gångjärn och när man fäller ut den så viker man ut en bränsle behållare i mässing med en pump för att få ett tryck till brännaren som sitter i den ena delen av de två baljorna och på den andra delen lådan sitter själva bränsletanken, mycket sinnrikt och ett bra campingkök. Det finns en del olika modeller av pannor, fat och muggar i plåt och även bestick i samma material och för att använda till spritköket och utrymmes mässigt tar de inte stor plats. Där ligger fiskväskor i olika modeller, håvar, kräftburar fodral till fiskespö och olika modeller av små väskor i läder för fiskrullar. På en hylla ligger regnkläder, sydväst och västar för sportfiskare samt sportfiskemössor. I ett vapenställ står luftgevär, hagelgevär fastlåsta med en vajer med ett lås och på en hylla luftpistoler, startpistoler, kikarsikte, tavlor och plåthållare till tavlorna och pricktavlor i olika storlekar, tavlor med en prick i mitten med en del cirklar runt om med numrerade siffror vid vare cirkel och en tavla lika som den stora men med fem prickar med cirklar, en mitt i och en i varje hörn och där ligger även tillbehör för vapen skötsel.

 Det går en historia om luftgevär och ishockeyspel och det har berättats i olika varianter om denna historia, men den jag tror på är följande historia.

 Det kom hem en hel del luftgevär och luftpistoler i olika varianter och vi går upp med hela arsenalen till treans lager, vi börjar packar upp de olika modeller, kollar att allt ser bra ut och ser till så det finns ammunition i flat formade kullor. Vi kollar var vi skall sätta papptavlorna, men i vår stora iver drar vi ut en stor kartong, men med bara tjugofem till trettio centimeter ut från hyllan och tejpar upp en tavla. Vi kollar att höjden stämmer och går tillbaka vad vi tycker är ett bra avstånd, vi laddar var sitt luftgevär och vi börjar prickskjuta, vi kollar var skotten hamnat, ställer in sikten på vapnen till vi tycker att nu går geväret rätt. Vi fortsätter att kolla alla luftgevären och sedan luftpistolera och allt ser bra ut ända till en av oss ser frågande ut och säger, har du koll på vad vi skjuter på och då menar han, vad fins i lådan vi satte tavlan.

 Både två bli kallsvettiga och vi rusar fram till lådan, plockar ner den från hyllan och öppnar lådlocket, i lådan ligger tre ishockeyspel, Stiga. Vad i helvete har vi gjort, vi tittar på varandra, skakar på huvudet och nu börjar allt snurra runt i skallen. Vi måste, komma på en bra lösning och en lösning var, att smyga ut, slänga spelen och kartongen, men vi kom snabbt på att det var en dålig lösning, vi funderade tills jag kom på en lösning, vi plockar alla hela delar från hockeyspelen och säljer delarna som reservdelar, sedermera var det en bra löning, för vi fick in mer pengar på försäljningen av delarna, än om vi sålt spelen hela och var för sig.

 Vi hade en väldig koll efter denna historia om hur vi hanterade provskjutningar vid senare tillfälle. Vi byggde en vägg med spånplatta, skruvade på reglar och fastsatta på väggen. Vi fick även Stiga att sponsra oss med två hållare av plåt att sätta tavlorna i.

Ni skall veta, att det är en historia vi aldrig glömmer och vi, är ingen som vet vem det är, men historien den är sann.

Det finns en stor avdelning med bordtennisrack från Stiga och i olika prisklasser och kvalitet, bordtennisbollar för vanligt spel men även tävlingsbollar, fodral till racken och nätställningar i olika kvaliteter som för hobby eller för tävlingar och även lösa gummi till racken och ett speciallim för byte av gummi på racken. Stigas bordtennisbord i olika kvalitet och prisläge har vi ute på lagret.

Det berättades att fröken Snäll som blev bordtennismästarinna från GF Idrott var på uppvisning på Pilos Järn inför en massa folk och visade upp sin pokal, fröken Snäll spelade med Stigas racket och det var den 28 december 1951. Fröken Snäll poserade med Stiga racket och med GF Idrott emblem på tröjan. Sandgren-Pettersson var och fotograferade som sedermera var med i bild och text i tidningen. Det var även pojkar och flickor i publiken som fick spela mot henne.

Under det ena skylfönstret hängde en hel del badmintonrack och tennisrack med tillbehör som tennisbollar, fjäderbollar och fodral till racketen.

Olika modeller av bilar av plåt av dåvarande bilmodeller, traktorer med olika redskap, brandbilar, polisbilar, sportbilar och en avdelning med modellbyggsatser så som flygplan, bilar och båtar och ett ställ med modellfärg, penslar, lim och lite små verktyg. Det var en av våra populäraste avdelningar på Pilos, bland våra kunder. Mycket av modellbyggarsatserna var i balsaträ, men de flesta i bly modeller där användes filar, sågar, skruvmejsel och även lim. Det började även komma en del i plast, men i få modeller.

Pilos och den grossisten som importerade modellerna av bilar, båtar och flygplan, utlyste vi en modell bygg tävling och det gick ut på att den modell du köpte på Pilos järn skulle du bygga, måla och när den var klar lämnas in på Pilos. Vi skrev ner namn och ålder på modellbyggaren. Det gällde att köpa en modell inom en fjorton dags period, sen hade man tre veckor på sig att bygga modellen och när bygget var klar lämna in modellen till Pilos Järn och då skall den vara helt klar, byggd och målad.

 Grossisten ställde upp med priser i tre åldersklasser och det var tre modeller på kända båtar och i balsaträ med verktyg och alla tillbehör. Det blev en mycket populär tävling och det såldes många modeller. Det blev så många modeller att vi fick ha en utställning på andra våning och där folk fick bedöma och rösta på vilken modell man tyckte var snyggast. Utställningen med röstning pågick i fjorton dagar och därefter räknades rösterna, samt att vi hade en egen jury av tre personer, två från Pilos och en från grossisten, där vi tre gjorde vår bedömning samt räknade med rösterna.

 Det blev tre lyckliga modellbyggare som vi hade en prisutdelning på Pilos Järn. Vi fick beröm av Dir. Åman för en lysande försäljning och ni skall vet att beröm från Dir Åman inte var så vanligt.

Jag fick berättad för mig om en visning på leksaksavdelningen i februari månad nittonhundra sextio, då hade vi besök på leksaks och hobbyavdelningen av specialisten Bengt Ranert och han visade det senaste inom modellbygge. Populärt var modellen av USA:s nya båtunderverk ” Georg Washington ” med dieselmotor och robotbomber och som kunde utrustas med fjärrstyrning. Väldigt mycket folk, vuxna och barn titta på. Anders Hilding var och fotograferade jippot.

På vinterhalvåret såldes mycket skidor, bindningar, stavar, pjäxor och allt i olika storlekar och modeller och vid försäljning erbjöd vi även kunden montage av bindningar på skidorna och grundvallning av skidorna och det var en avdelning som vi var mycket beroende av snö, lite snö liten försäljning, men när det var en riktig kall och snörik vinter, sålde vi allt vi kunde få tag i.

Avdelningen med skridskor gick alltid bra, för i Landskrona hade vi en fin skidskobana men utan med tak. När det var en kall vinter åkte man på vallgravarna eller ute på istäckta Öresund. Jag kommer ihåg att Landskrona hem lätt oss pågar göra egna konstjorda isbanor och de kopplade slangar från uttagen i källarna och hjälpte oss att få en bra is, men vi fick själva hålla isen rena från snö. Till skorna hade vi både ishockey och konståkningsskridskor, skydd, hjälmar, benskydd, axelskydd, handskar, tejp puckar och olika ishockeyklubbor, bandyklubber, och som jag berättat så slipade vi även skidskorna.

Men del av försäljningen var skidskor med två medar och med en läder rem för fastsättning på sina skor och det var till små barn eller till nybörjare, modeller fans även med en med och läderrem och vi hade även för långtursåkning på is och då var medarna väldigt långa, men till alla monterade man dessa med hjälp av remmar på

FORTSÄTTNING FÖLJER.......

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Patrik Nilsson | Svar 12.03.2019 08.25

Hej! Intressant läsning om din tid på Pilos Järn. Min far, som är med på en av bilderna, jobbade också där i många år. Ser fram emot fortsättningen

Olle Lindblad | Svar 06.08.2018 22.53

Verkligt trevligt skrivet, min Far, som jobbade på Thomés Järn, var mycket god vän med Nisse Österlind. De pratade mycket om Pilos Järn, jag lärde mej mycket.

RALF KARLSSON | Svar 29.07.2017 04.03

Hej Peter - fin berättelse, som också påminner mig om min egen första tid på Pilos - det var som att komma in i en helt ny värld, där ingen dag var den andralik

Lars Ekström | Svar 24.07.2017 21.30

Hej på dig, väldigt roligt att läsa denna berättelse om Pilos Järn och alla som jobbade där inklusive min Älskade Far Ragnar Ekström. Många tack för denna fina

Johan Hansson | Svar 20.12.2015 13.02

Intressant läsning, tack!
/Johan Hansson

peter åman | Svar 15.02.2015 22.30

Fantastiskt levande och beskrivande om Pilos - så kul att få läsa och komma ihåg alla detaljer! Tack, Peter Åman

Gunnel | Svar 15.04.2013 19.01

Hej Peter, har du gjort denna sidan själv? Du är ju ett fullblodsproffs. Så himla fint
Kram från Gunnel

Tony | Svar 26.03.2013 21.01

Dessa bilder har jag aldrig sett innan
Kul att se dem

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

12.03 | 08:25

Hej! Intressant läsning om din tid på Pilos Järn. Min far, som är med på en av bilderna, jobbade också där i många år. Ser fram emot fortsättningen

...
03.02 | 15:37

Pensions dag 🙈

...
03.02 | 15:35

När jag läser om din kommande pesionärs dag, så ser jag framemot min egen.
Fint skrivet Peter 🌷

...
09.01 | 08:45

Hej!
Fin sida, bra konst. Kul att se många lokala konstnärer.
Ska titta in så fort jag får tillfälle.
Kanske själv kan få hänga nån gång.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS